Regeringskansliet skiljer sig från många andra statliga myndigheter när det gäller personalärenden. I stället för att låta personalansvarsnämnden pröva frågor om disciplinansvar, avsked eller åtalsanmälan väljer myndigheten i flera fall att köpa ut medarbetare. Enligt en genomgång som Dagens Nyheter har gjort har 17 personer under de senaste två åren fått sammanlagt 6,5 miljoner kronor i avgångsvederlag för att lämna Regeringskansliet.
Skälen till att Regeringskansliet har velat avsluta anställningarna är belagda med sekretess. Myndigheten vill inte kommentera enskilda fall och hänvisar till integritetsskäl. Det gör att varken allmänheten eller medarbetare kan få insyn i vad som ligger bakom utköpen. Personalansvarsnämnden, som annars är ett vanligt verktyg inom staten, används alltså sällan inom Regeringskansliet. I stället löses personalärendena genom ekonomiska överenskommelser.
Ett av fallen gäller en mångårig tjänsteman som arbetade med säkerhetsskyddad informationshantering. I arbetsbeskrivningen ingick bland annat att hantera sekretessklassad och säkerhetsskyddad information samt att ansvara för dataflöden i signalskyddssystem. Tjänstemannen blev arbetsbefriad i somras. Kort därefter tecknades ett avtal där personen fick motsvarande 16 månadslöner, 620 000 kronor, för att sluta. Hen lämnade arbetsplatsen samma dag.
Den tidigare tjänstemannen säger till DN att hen sade upp sig eftersom hen hade fått ett nytt jobb. ”Jag lämnade för att göra annat. Jag har gått till en annan arbetsplats. Utöver det kommer jag inte att lämna några ytterligare kommentarer”, säger hen. På frågan om varför man inte bara säger upp sig i en sådan situation svarar hen: ”Jag har, som sagt, inga fler kommentarer att ge.”
Enligt uppgift till DN förlorade tjänstemannen sin säkerhetsklass i samband med att hen lämnade Regeringskansliet. Personen bekräftar att säkerhetsklassen återkallades, men menar att det berodde på att anställningen upphörde och inte tvärtom. Eftersom tjänstemannens arbetsuppgifter var direkt kopplade till säkerhetsskydd är frågan om säkerhetsklass central. Inom Regeringskansliet är många befattningar beroende av att medarbetaren kan hantera skyddsvärd information. Utan en giltig säkerhetsklass är det i praktiken svårt att utföra arbetsuppgifterna.
Ytterligare ett utköp gäller en tjänsteman på Finansdepartementets budgetavdelning. Även den personen lämnade Regeringskansliet med omedelbar verkan. I det fallet betalades åtta månadslöner ut som avgångsvederlag. Inte heller där går myndigheten in på varför anställningen avslutades.
DN har sökt Regeringskansliet för en intervju, men myndigheten har avböjt. I ett mejl till DN skriver presstjänsten: ”Regeringskansliet går, bland annat av integritetsskäl, inte in på frågor som rör relationen mellan arbetsgivaren och enskilda medarbetare.” På frågan varför myndigheten köpte ut en anställd som uppgett att hen fått ett nytt jobb blir svaret detsamma.
Regeringskansliet är regeringens kansli och omfattar Statsrådsberedningen samt samtliga departement. Här bereds lagar, budget och säkerhetsfrågor, och många anställda arbetar med material som omfattas av sekretess. Anställningstryggheten inom staten är i allmänhet stark, och en uppsägning från arbetsgivarens sida kräver saklig grund. Avgångsvederlag kan därför vara ett sätt att snabbt avsluta en anställning utan en långdragen process.
Samtidigt väcker utköpen frågor om hur offentliga medel används. Normalt behöver en arbetstagare inte kompenseras för att säga upp sig frivilligt, särskilt inte om hen redan har ett nytt jobb. Att Regeringskansliet i stället väljer att betala flera månadslöner innebär att staten tar kostnaden för att avsluta en anställning, samtidigt som de egentliga skälen hålls hemliga.
Eftersom sekretess skyddar uppgifterna går det inte att fastställa om utköpen handlar om missförhållanden, arbetskonflikter eller säkerhetsbedömningar. Men upprepade utköp av medarbetare inom en myndighet med ansvar för bland annat säkerhetsskydd är anmärkningsvärt. Det är också ovanligt att en statlig myndighet i så hög utsträckning väljer bort personalansvarsnämndens prövning till förmån för tysta uppgörelser.
DN:s genomgång visar att utköpen skett under en period då Regeringskansliet genomgått förändringar i både organisation och ledning. Exakt hur många personer som under samma tid lämnat andra statliga myndigheter med avgångsvederlag framgår inte, men mönstret inom Regeringskansliet sticker ut. Myndigheten själv ger inga svar om varför, och hänvisar i samtliga fall till sekretess och medarbetarnas integritet.
