Buddisten Saunders låter oljemagnaten slippa undan helvetets plågor

George Saunders är aktuell på svenska med romanen ”Vaka”, en berättelse om död, skuld och en oförbätterlig oljemagnat. Boken är översatt av Niclas Nilsson och ges ut av Albert Bonniers förlag, ett av Sveriges mest framträdande skönlitterära förlag. Förlaget har en lång tradition av att lansera internationellt hyllade författare för svenska läsare, och utgivningen av Saunders är ytterligare ett exempel på hur engelskspråkig samtidslitteratur snabbt når den svenska marknaden.

Saunders blev ett stort namn 2017, när ”Lincoln i bardo” belönades med Bookerpriset. Den romanen utgick från president Abraham Lincolns sorg efter att hans elvaårige son William dog i tyfoidfeber. Den utspelade sig i en sorts limbo – bardo – inspirerad av den tibetanska dödsboken, där döda själar vandrar omkring och väntar på att gå vidare. I ”Vaka” återvänder Saunders till samma existentiella gränsland, men med en annan och betydligt mer samtida berättelse.

Handlingen kretsar kring den unga kvinnan Jill Blaine, som efter sin egen död blivit en slags ängel, en upphöjd varelse. Hon störtar för 343:e gången mot jordytan för att trösta en döende människa. Hennes uppdrag blir dock allt annat än enkelt när den döende visar sig vara K J Boone, en 87-årig superrik oljemagnat och förgrundsfigur inom klimatskepsis och fossilberoende. Boone har under sitt liv finansierat tankesmedjor och lobbyister i fossilbranschen, och han ångrar inte en enda dollar. I stället för att visa ånger möter han Jill med förakt och ovilja.

Saunders tecknar Boone som en självrättfärdig man som ser demonstranter som patrask och som försvarar sitt livsverk ända in i döden. Även om han inte är en tech-miljardär i samtiden ligger gestalten nära vår tids mäktiga män inom fossilindustrin och techvärlden. Genom Boone blir romanen en uppgörelse med den aggressiva självbilden hos dem som vägrar se sitt ansvar för klimatet och samhällsutvecklingen.

I en recension i DN Kultur skriver kritikern Jonas Thente att ”Vaka” är en rasande uppgörelse med vår tids bokstavliga demoner. Han konstaterar dock att boken inte är hysteriskt rolig, trots att vissa amerikanska recensenter har beskrivit den så. Thente är tydligt skeptisk till den försonande ton som Saunders till slut låter berättelsen mynna ut i.

Saunders har tidigare beskrivit sig själv som proletärförfattare och praktiserande buddhist, två perspektiv som i ”Vaka” ställs mot varandra. Å ena sidan rymmer boken en vrede mot maktmissbruk och självgodhet, å andra sidan en vilja att förstå även de värsta människorna. Thente invänder: ”Helvetets grymmaste och evigaste plågor tillönskar jag Boone och hans anhang.” Han menar att bokens budskap, att ingen kan hjälpa den man blivit, känns påklistrat.

Sammanhanget är viktigt. Thente intervjuade Saunders 2018, två år in i Donald Trumps första presidentperiod. Då beskrev författaren Trump-rörelsen som bortskämd och småaktigt förgrämd, präglad av en oförmåga att se sin egen privilegierade situation. Den analysen går som en politisk underström genom ”Vaka”. Romanen handlar inte bara om en döende mans sista timmar, utan om ett helt samhällstillstånd där skam ersatts av rationalisering och där den uppblåsta fulheten ses som ett normalt inslag i vardagen.

Översättningen av Niclas Nilsson och utgivningen från Albert Bonniers förlag innebär att den svenska publiken nu får tillgång till en av de mest omdebatterade rösterna i den samtida engelskspråkiga litteraturen. Saunders har länge varit känd för sina noveller och sin förmåga att kombinera humor med allvar, och ”Vaka” passar in i en bredare trend bland litterära författare som använder spekulativa element för att närma sig politiska och existentiella frågor.

I en tid när klimatförnekelse och fossillobbyism fortfarande formar den politiska dagordningen i flera västländer känns berättelsen om K J Boone omedelbart relevant. ”Vaka” väcker frågor om ansvar, skuld och möjligheten till förlåtelse. Frågorna är brännande, även om recensenten inte är övertygad om Saunders svar.