Saba-mordet: Häktning av 14-årig flicka kan avgöras av HD

En 14-årig flicka som sitter häktad, misstänkt för medhjälp till mordet på Saba Abraham i Älvsjö, har överklagat häktningsbeslutet till Högsta domstolen. Även Riksåklagaren vill att HD prövar fallet. Frågan är när ett barn ska kunna hållas häktad under en pågående utredning – och om en placering på ungdomshem kan vara ett tillräckligt alternativ.

Bakgrunden är mordet på den 24-årige ungdomsledaren Saba Abraham. Han sköts ihjäl i en idrottshall i södra Stockholm i slutet av oktober, samtidigt som barn befann sig i lokalen och ägnade sig åt spontanidrott. Dödsskjutningen har beskrivits som ett av årets mest uppmärksammade gängmord. Inför den allsvenska matchen mellan Hammarby och Sirius hedrades Abraham av Hammarbysupportrar.

Flickan greps i slutet av oktober. Hon har därefter varit frihetsberövad, och hovrätten har sagt nej till att häva häktningen. Nu ligger frågan hos Högsta domstolen. Flickan och hennes advokat vill att HD prövar när det finns skäl att häkta ett barn och när barnet i stället kan placeras på exempelvis ett ungdomshem.

Sedan straffbarhetsåldern sänktes i september har flera 14-åringar häktats misstänkta för grova brott. Lagändringen innebär att barn från 14 års ålder kan lagföras för brott, tidigare var gränsen 15 år. Den nya lagstiftningen har skapat en ny situation för rättsväsendet, där domstolar och åklagare i högre utsträckning måste ta ställning till hur unga misstänkta ska behandlas i utredningar.

Sänkningen av straffbarhetsåldern har debatterats med hänvisning till den grova gängkriminaliteten. Förespråkare har menat att den är nödvändig för att hålla unga ansvariga, medan kritiker har varnat för att barn dras in i en alltför repressiv rättsprocess. De fall som nu prövas i domstol ses därför som vägledande för hur den nya lagstiftningen ska tillämpas.

För den som inte fyllt 18 år gäller enligt huvudregeln att häktning bara får ske om det finns synnerliga skäl. Kollusionsfara – alltså risk att den misstänkte försvårar utredningen genom att kontakta vittnen eller anhöriga – är ett av de skäl som kan åberopas. I det här fallet anser åklagarsidan att sådana skäl föreligger.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen tar upp ärendet för att skapa vägledning. Enligt Riksåklagaren behövs tydligare svar på i vilka fall häktning kan ersättas av en annan form av övervakning när den misstänkte riskerar att påverka utredningen.

I skrivelsen till HD framhåller Riksåklagaren att misstanken gäller inblandning i ett avrättningsliknande mord med koppling till gängkriminalitet. Polisen behöver förhöra personer i flickans närhet, och det beskrivs som helt centralt att den 14-åriga flickan inte kan kontakta anhöriga eller personer som kan vara inblandade i skjutningen.

– En placering på ungdomshem eller ett omhändertagande i annan vårdform kan inte garantera att personen inte tar kontakt med omvärlden på ett sådant sätt att det skadar en pågående förundersökning, säger vice riksåklagare Eva Thunegård i ett uttalande.

Visserligen har ungdomshem numera befogenhet att begränsa till exempel telefonanvändning för placerade barn. Men en åklagare kan inte utfärda restriktioner för ett barn under en placeringstid. Enligt Riksåklagaren finns det därför inga alternativ till häktning i utredningens inledande skede.

”Det gäller även om den frihetsberövade är 14 år”, skriver Riksåklagaren till HD.

Högsta domstolen har ännu inte meddelat prövningstillstånd i ärendet. Ett besked från HD skulle kunna få stor betydelse för hur rättsväsendet hanterar unga misstänkta i gängrelaterade utredningar framöver.