Notan för ett barn rusar – upp en miljon

I Sverige har kostnaden för att uppfostra ett barn till 18 års ålder stigit markant under det senaste decenniet, visar en ny rapport från SEB. Enligt bankens beräkningar lägger föräldrar i genomsnitt 2,2 miljoner kronor på ett barn fram till myndighetsdagen – en siffra som ökat dramatiskt från 1,28 miljoner kronor år 2016.

Rapporten avslöjar att mat och extra hushållskostnader utgör den största utgiftsposten, med en totalsumma på cirka 670 000 kronor under barnets uppväxt. Kläder, barnutrustning och försäkringar tillkommer med ytterligare 520 000 kronor.

– Det kan vara svårt att ta till sig hur mycket pengar det är eftersom det inte betalas i en klumpsumma utan sker under många år, förklarar Américo Fernández vid SEB.

För många familjer innebär barnet också ett behov av större boende, vilket enligt bankens beräkningar kostar omkring 580 000 kronor i genomsnitt. När dessa kostnader räknas in tillsammans med övriga utgifter når totalsumman över två miljoner kronor.

Situationen blir ännu mer ekonomiskt ansträngande för föräldrar som väljer att arbeta deltid under barnets uppväxt. Detta är ett vanligt val bland småbarnsföräldrar, men medför betydande ekonomiska konsekvenser. Totalkostnaden stiger då till nästan 2,9 miljoner kronor när man räknar in inkomstbortfall och minskad pension.

– Det är en klassisk privatekonomisk fälla. Det innebär ett ganska stort inkomstbortfall, för det är inte bara lön utan även pensionsbortfall, varnar Fernández.

Kostnadsmönstret följer en tydlig kurva under barnets uppväxt. Utgifterna är särskilt höga under det första levnadsåret när föräldrar behöver göra större investeringar i produkter som barnvagn och bilbarnstol. Därefter sjunker kostnaderna tillfälligt för att sedan öka igen i takt med att barnet blir äldre och behoven förändras.

För familjer med flera barn finns dock vissa ekonomiska ljuspunkter. Syskon kan ofta ärva kläder, leksaker och annan utrustning, vilket minskar den totala kostnaden för barn nummer två och efterföljande.

– Får man fler barn så blir det en större grad av att ärva kläder och prylar, påpekar Fernández.

I rapporten har SEB inkluderat flera kostnader som kan betraktas som valbara snarare än nödvändiga. Exempelvis räknar banken med 90 000 kronor i månadspeng under barnets uppväxt, samt 340 000 kronor för extranöjen som presenter, semestrar och busskort.

– Det är inget måste och inte en möjlighet som alla har. Att ge sina barn en bra privatekonomisk uppväxt handlar inte om att ge dem pengar utan om att lära dem värdet av pengar och det kan man göra på många olika sätt, menar Fernández.

En särskilt bekymmersam aspekt som framkommer i rapporten är att medan kostnaderna för barn har ökat kraftigt under det senaste decenniet, har det ekonomiska stödet från samhället inte följt samma utvecklingskurva. Barnbidraget, som är tänkt att underlätta familjers ekonomi, har i princip stått stilla.

– Priserna har stigit. Samtidigt har den enda positiva posten, barnbidraget, varit mer eller mindre oförändrat och till och med urholkats av inflation, konstaterar Américo Fernández.

Denna utveckling illustrerar en växande ekonomisk utmaning för barnfamiljer i Sverige, där levnadskostnaderna fortsätter att öka samtidigt som stödsystemen inte uppdateras i motsvarande takt. För många familjer blir resultatet en allt mer ansträngd privatekonomi, särskilt i tider av generell prisinflation och höjda räntor som ytterligare belastar hushållsbudgeten.