Podd: Dalennätverkets uppgång och fall

Under flera år har Dalennätverket varit en av de aktörer som fått den svenska gängkriminaliteten att växa. Nätverket har utgått från bostadsområdet Dalen i södra Stockholm, i stadsdelen Hagsätra. Området ligger vid sidan av tunnelbanespåren och tjusiga villakvarter, men har ändå blivit en central punkt för organiserad brottslighet. I DN:s podd Spotlight granskas nu hela historien: Dalennätverkets uppgång och fall.

Dalen är ett bostadsområde som sällan finns på turistkartorna. Men dess läge har gjort det strategiskt. Tunnelbanan ger en direkt väg in till Stockholms city, och flera större bilvägar gör att man snabbt kan lämna området. För kriminella nätverk är sådana kommunikationer viktiga. Varor ska transporteras, möten ska hållas och personal ska kunna bytas ut. Under lång tid har Dalen fungerat som en bas för försäljning av narkotika, enligt uppgifter som tas upp i reportaget.

Dalennätverket är inte ett isolerat fenomen. Det ingår i ett större mönster av skjutningar och sprängningar som skakat svenska städer under de senaste tio åren. Polisen har flera gånger pekat på att den här typen av nätverk är en av de främsta orsakerna till det ökade dödliga våldet. Det handlar om en brottslighet som ofta är svår att kartlägga därför att nätverken inte har samma fasta struktur som äldre maffior. Lojaliteter skiftar, grupper slås samman och splittras, och nya namn dyker upp.

Trots svårigheterna har myndigheterna haft framgångar. De senaste åren har stora delar av Dalennätverkets ledarskikt gripits, och tillslagen har skett världen över. Det är en utveckling som bekräftar bilden av att dagens gängkriminalitet är internationell. Ledare och nyckelpersoner har inte bara gömt sig i Stockholmsförorter. De har flyttat till andra länder för att undgå svensk polis. Genom internationellt polissamarbete, avlyssning av krypterade tjänster och analyser av finansiella flöden har flera av dem ändå kunnat spåras och gripas.

Frågan är vad som händer nu. När ett nätverks ledning sätts i fängelse försvinner inte narkotikamarknaden. Den illegala ekonomin omsätter stora belopp, och tomrummet efter ett försvagat nätverk lockar andra aktörer. Det kan handla om etablerade grupper lika väl som nya konstellationer. Polisen beskriver ofta processen som att våldet ändrar form snarare än upphör. Ett nätverk kan byta namn, en ledare kan ersättas av någon yngre, och verksamheten fortsätter. Den lukrativa narkotikamarknaden kräver våldskapital, vilket förklarar varför konflikterna mellan gäng så ofta blir blodiga. Dalennätverket har inte heller varit ensamt om att verka i södra Stockholm.

I Dalennätverkets fall finns tecken på att tillslagen har haft effekt. Men enligt DN:s podd återstår flera frågor. Har gänget upplösts, eller har det tagit en ny skepnad? Svaret är avgörande för tryggheten i södra Stockholm och för hur polisen lägger upp sitt fortsatta arbete. Reportaget lyfter fram hur nätverkets historia följer en logik som är bekant från andra delar av landet: först uppbyggnad, sedan expansion, sedan våld och till slut polisens motattack.

Det finns också en social dimension. Många av dem som gått in i Dalennätverket har vuxit upp i områden där kriminaliteten har varit närvarande. Rekryteringen av unga påverkas av utanförskap, skolproblem och en bristande tilltro till samhället. För att ett gäng på allvar ska försvinna behövs mer än polisära insatser. Det är en slutsats som blir tydlig i reportaget, där människor som lever nära verksamheten får komma till tals. Utan alternativ riskerar nästa generation att ta plats efter dem som nu gripits.

Dagens Nyheters podd Spotlight har tidigare gjort flera uppmärksammade granskningar av gängkriminalitet. ”Dalennätverkets uppgång och fall” är ytterligare ett exempel. Avsnittet sätter in en lokal Stockholmshistoria i en nationell och internationell kontext. Det visar hur en stadsdel nära tunnelbanan i södra Stockholm kunde bli mittpunkten för en verksamhet som sträckte sig långt utanför landets gränser.

Kanske är det just där som det allmänna intresset ligger. Dalennätverket är inte bara en fråga för polisen i Hagsätra. Det är en berättelse om hur kriminaliteten i Sverige har utvecklats under 2000-talet, och om hur svårt det är att rulla tillbaka klockan när väl våldet har etablerats. Efter de internationella tillslagen kan nätverket vara försvagat. Men frågan om upplösning eller förnyelse är fortfarande öppen.