Lärare larmar efter hot- och våldsrekord i Stockholm

Under september rapporterades 338 hot- och våldshändelser i Stockholms skolor. Det är ett dystert rekord och fackförbundet Sveriges Lärare i Stockholm kräver nu omedelbara åtgärder. Huvudskyddsombudet Simon Sandström säger till Vi Lärare att läget är akut.

– Situationen med hot och våld på flera av stadens grundskolor är eskalerande och akut. Utvecklingen går åt fel håll, säger han.

Bakom statistiken finns flera allvarliga fall. En lärare har fått sy flera stygn i ansiktet, en annan har angripits med en stol och på två högstadieskolor har lärare misshandlats. Enligt Sandström har personal under hösten utsatts för våld som orsakat blodvite och synliga blåmärken. Polis har kopplats in vid flera händelser.

Siffrorna från Stockholm ligger i linje med en nationell trend. DN har tidigare rapporterat att antalet anmälningar om hot och våld i svenska skolor nästan fördubblats mellan 2016 och 2025. Bara i september anmäldes 800 händelser till Arbetsmiljöverket. Det går inte att bortse från att bilden av skolan som en trygg arbetsplats har förändrats på kort tid.

Mot den bakgrunden har Sandström tillsammans med två andra huvudskyddsombud lämnat in en så kallad 6:6a-begäran till utbildningsförvaltningen i Stockholm. Grunden är arbetsmiljölagen, som ger skyddsombud rätt att kräva att arbetsgivaren vidtar åtgärder när det finns en allvarlig risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Arbetsgivaren måste svara inom 14 dagar. I begäran räknar facket upp 15 allvarliga och akuta brister.

– Vi begär att arbetsgivaren säkerställer och inför en fungerande organisation för akut skydd och praktisk avlastning när en skolas egna resurser inte räcker, säger Simon Sandström.

Mekanismen med en 6:6a-begäran är tänkt att vara snabb. Den kan användas när skyddsombud bedömer att en arbetsmiljörisk är så allvarlig att åtgärder måste komma till stånd direkt. I Stockholm handlar det enligt facket om brister i beredskap och stöd, men också om hur skolorna ska kunna agera när en enskild elev eller en grupp elever utgör en fara för personalen.

Stockholms stad är landets största skolhuvudman, och hur förvaltningen agerar i det här ärendet får betydelse även utanför kommungränsen. Frågan om hot och våld i skolan har under flera år varit ett av de hetaste arbetsmiljöproblemen inom läraryrket. Fackliga representanter har varnat för att våldet håller på att normaliseras och att lärare allt oftare tvingas acceptera en arbetsmiljö som de tidigare inte hade accepterat.

Utbildningsförvaltningen försvarar sitt arbete. Grundskoledirektören Peter Bragner skriver i ett mejlsvar till DN att man tar situationen på allvar och arbetar kontinuerligt med att förebygga hot och våld.

”Vi informerar till exempel anställda om vikten av att anmäla incidenter i vårt IA-system, vi gör också utbildningar och stödmaterial”, skriver han.

Bragner uppger att många av de anmälda incidenterna rör barn mellan förskoleklass och årskurs 3 samt anpassad grundskola. Han skriver att förvaltningen kommer att svara facket inom 14 dagar.

Att händelser anmäls i högre utsträckning kan delvis bero på en ökad anmälningsbenägenhet. Samtidigt menar facket att de senaste månaderna visar på en reell försämring. Sandström beskriver hur återkommande våldshändelser rapporterats vid flera grundskolor och att läget är allvarligt just nu, framför allt på lågstadiet. Att även yngre barn är inblandade i våld mot personal väcker svåra frågor om vilka resurser skolorna faktiskt har.

Det är också värt att notera att en ökad anmälningsbenägenhet kan vara en delförklaring till siffrorna. Skolor har blivit bättre på att dokumentera avvikelser, och både huvudmän och rektorer har fått tydligare krav på att följa upp händelser. Men Sandström menar att det inte förklarar hela bilden. När polis kopplas in och lärare får skador som kräver sjukvård handlar det inte enbart om att fler vågar anmäla, utan om verkliga händelser.

För lärarna handlar det inte bara om den enskilda incidenten, utan om en vardag där risken för hot och våld hela tiden finns närvarande. Konsekvenserna kan bli långvariga och innefatta både fysisk och psykisk ohälsa, sjukskrivningar och att utbildade lärare lämnar yrket. Det är ett problem som i förlängningen drabbar eleverna, eftersom skolor med hög personalomsättning får svårare att bygga långsiktiga relationer och upprätthålla studiero.

Den närmaste tiden blir avgörande. Om utbildningsförvaltningen och facket inte kommer överens om vilka åtgärder som krävs kan ärendet gå vidare till Arbetsmiljöverket, som har möjlighet att utfärda förelägganden med vite. Oavsett utgång är signalen tydlig: Stockholms lärare anser att gränsen är nådd.