Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot Försvarsmakten efter två nya granskningar av myndighetens logistik, sjukvård och resursstyrning. Enligt myndigheten har bristerna försenat utvecklingen av krigsförbandens tillgänglighet och uthållighet.
”Tillgängligheten och uthålligheten i krigsförbanden har utvecklats i långsammare takt än vad som annars varit möjligt”, skriver Riksrevisionen i granskningen som rör logistik och sjukvård.
Krigsförbanden utgör grunden i Sveriges försvar och består av yrkessoldater, hemvärn och värnpliktiga som utbildats vid regementen. De ska kunna mobiliseras vid höjd beredskap och i händelse av krig. Att förbanden har fungerande logistik och sjukvård är därför avgörande, menar Riksrevisionen.
Sascha Sohlman, revisionsdirektör, säger att området är komplext, men att Försvarsmakten måste få ihop helheten på ett bättre sätt. Han konstaterar att det finns brist på vissa förnödenheter och viss materiel, men av sekretesskäl vill Riksrevisionen inte gå in på detaljer.
Den övergripande kritiken handlar om att Försvarsmakten haft svårt att dimensionera, planera och organisera logistik och sjukvård. Det handlar både om soldaternas personliga utrustning, som uniformer och hjälmar, och om hela system med lastbilar, järnväg, fartyg och personal – allt som krävs för att möjliggöra strid och försvar.
Som medlem i Nato ställs Sverige inför nya krav. Landet ska kunna ta emot och hantera både egna och utländska trupper, ammunition och vapensystem. Transporterna ska kunna nå tänkta fronter i bland annat Finland, Estland, Lettland och Litauen. Då blir fungerande logistik en strategisk fråga, inte bara en fråga om lagerhållning.
Enligt Riksrevisionen har en kombination av personal- och materielbrister, långa ledtider och ineffektiva arbetssätt skapat problem inom försvarets logistik och sjukvård. Det saknas också övningar som fokuserar på logistik. Sohlman pekar på att krigssituationer kräver flexibilitet: vägar kan vara blockerade och drivmedelslager kan saknas. Den typen av omställning tränas inte i tillräcklig utsträckning.
Riksrevisionen vill se mer realistiska övningar för både logistik och sjukvård. Ju allvarligare säkerhetsläget är, desto viktigare blir det att ha den förmågan på plats, säger Sohlman.
I granskningen uppmanas även regeringen att tydligare peka ut vilka geografiska områden och samhällsfunktioner som Försvarsmakten ska prioritera att försvara. I dag saknas en sådan prioritering, enligt Riksrevisionen.
– Det här är frågor som påverkar Sveriges suveränitet och överlevnad som nation. Då bedömer vi att det är rimligt att regeringen tar det ansvaret, säger Sascha Sohlman.
Den andra granskningen handlar om hur Försvarsmakten styr sina resurser. Även där är Riksrevisionen kritisk. Rapporten visar att brister i styrningen riskerar att leda till förseningar och minskad effektivitet.
Anslagen till det militära försvaret har ökat kraftigt under senare år till följd av det försämrade säkerhetsläget. 2026 beräknas summan uppgå till 175 miljarder kronor. Men Riksrevisionen konstaterar att Försvarsmakten inte har något underlag som visar vad olika verksamheter faktiskt kostar i relation till vad de uppnår.
– Man följer inte vad saker kostar och har svårt att mäta vad man faktiskt har för förmåga. Det innebär att man inte vet om man gör rätt saker för rätt kostnader, säger Marcus Pettersson, revisionsdirektör.
Granskningen uppmärksammar också att Försvarsmakten har ett stort antal regler och styrdokument, men att de saknar prioritetsordning. Det gör det svårt för personalen att veta vilka regler som gäller när de krockar.
– Då blir styrdokumenten snarare ett hinder än en hjälp. Du kan få två olika svar i organisationen beroende på var du letar, säger Marcus Pettersson.
Sammanlagt pekar de två granskningarna på att Försvarsmakten har betydande utmaningar i en tid då försvaret byggs ut i snabb takt. Med ökade anslag och nya Nato-åtaganden ökar kraven på både leveranssäkerhet och kostnadskontroll. Riksrevisionens rapporter blir därmed ett viktigt underlag för både regering och myndighet att arbeta vidare med.
