Så många klarade nya medborgarskapsprovet

Sedan den 6 juni i år gäller nya, strängare regler för den som ansöker om svenskt medborgarskap. Migrationsverket kan numera kräva att sökande skriver prov för att visa tillräckliga kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. I augusti hölls det första provet i samhällsfrågor, och resultaten visar att nästan 80 procent av deltagarna klarade gränsen.

Det var Göteborgs universitet som tog fram de samhällsorienterade frågorna. Stockholms universitet har fått i uppdrag att konstruera språkprovet, men det arbetet har dragit ut på tiden. Enligt Universitets- och högskolerådet, UHR, väntas inga provtillfällen i svenska kunna anordnas förrän tidigast 2028. Samhällsprovet genomfördes alltså redan i augusti, som ett första utprovningstillfälle.

Vid provet deltog 875 personer. Av dem klarade 697 den fastställda gränsen, vilket motsvarar 79,6 procent. För att bli godkänd krävdes minst 28 rätt av 40 möjliga. Provet innehöll dessutom 20 extra frågor som inte räknades mot godkännandegränsen; de används i stället för att kalibrera frågornas svårighetsgrad inför kommande prov.

Andreas Sandberg, programansvarig för medborgarskapsprov på UHR, är nöjd med utfallet. Enligt honom visar resultatet att provet träffat rätt nivå.

– När vi har pratat med provkonstruktörerna så säger de att om man landar bra på ett sådant här prov utifrån kunskapsnivåer och förväntningar, så ska resultatet ligga någonstans runt att 80 procent klarar det och att 20 procent misslyckas. Så jag skulle säga att utifrån den analys som de har gjort, så har provet slagit väl ut, säger han.

Bland de frågor som deltagarna förväntades kunna svara på fanns exempelvis titeln på Sveriges statschef och vilket land som var en del av Sverige i nästan 700 år. UHR har publicerat exempel på frågor på sin webbplats.

Det nya kunskapskravet är en del av den skärpta medborgarskapslagstiftning som trädde i kraft i juni. Förutom kunskaper i språk och samhällskunskap ställs krav på bland annat försörjning och ett skötsamt levnadssätt. Den sökande måste ha bott i Sverige i minst åtta år, med undantag för nordiska medborgare och personer som är gifta med en svensk medborgare. Språkkunskaperna ska motsvara en viss nivå enligt GERS, den gemensamma europeiska referensramen för språk.

Kravet på försörjning innebär att den sökande ska ha en inkomst före skatt på minst tre inkomstbasbelopp per år. För 2026 motsvarar det 250 200 kronor, eller drygt 20 850 kronor i månaden. Det finns också krav på att kunna styrka sin identitet och ha haft ett hederligt levnadssätt.

Sveriges nya medborgarskapsprov ligger i linje med en bredare internationell trend. Flera europeiska länder har under de senaste decennierna infört liknande krav för att stärka integrationen och säkerställa att nya medborgare har grundläggande kunskaper om samhället. I Danmark, Norge och Tyskland har liknande prov funnits under en längre tid, och Sverige har följt efter.

Migrationsverket betonar att det genomförda provet i första hand var ett utprovningstillfälle. För de deltagare som inte klarade gränsen finns en möjlighet att göra omprov, men detta är unikt för just detta tillfälle.

– De 20 procent som inte lyckas kommer att få göra ett omprov, men det är unikt för det här utprövningstillfället, så kommer det inte vara i längden, säger Marvin Hansson, presstalesperson på Migrationsverket.

– För dem som har klarat den här delen för medborgarskap kommer nästa del och utredningen fortsätter. Och då finns det ju andra sätt att bevisa sina språkkunskaper till exempel, fortsätter han.

Nästa möjlighet att skriva samhällsprovet infaller i april–maj nästa år. Fram till dess fortsätter arbetet med att utveckla både samhällsprovet och det språkprov som väntas bli verklighet om några år. För de sökande som redan har godkända betyg från vissa utbildningar kan kraven på språkkunskaper även uppfyllas utan prov.

Sammanlagt handlar det om en betydande förändring av processen för svenskt medborgarskap. För många sökande innebär de nya proven ytterligare ett steg på vägen mot ett medborgarskap, medan andra kan behöva komplettera sina kunskaper innan de kan ansöka. Myndigheterna räknar med att systemet kommer att utvecklas och förfinas i takt med att fler provtillfällen genomförs.