Mysteriet kring stölderna – fartkameror för miljontals kronor försvinner

En ny stöldvåg har riktats mot Trafikverkets kameror för automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK, i östra Mellansverige. Sedan i juni har tio kameror försvunnit i Stockholms län, och mellan september och oktober stals ytterligare sex i Uppsala län. Varje kamera kostar omkring 300 000 kronor, vilket innebär att Trafikverket hittills i år har förlorat utrustning för minst 4,8 miljoner kronor. Utöver stölderna har ett flertal kameror också utsatts för vandalism.

Per Hurtig, nationell samordnare för automatisk trafiksäkerhetskontroll på Trafikverket, säger att situationen är bekymmersam.

– Det är så klart bekymmersamt. Varenda krona hade kunnat gå till något bättre, säger han.

Fenomenet är inte nytt. Trafikverket registrerar årligen mellan 20 och 30 stölder av den här typen av utrustning. Enligt Hurtig är problemet inte heller unikt för Sverige.

– Kollegor som jag har pratat med i andra länder vittnar om samma sak, säger han.

ATK-systemet består av fasta kameror som placeras vid vägar där hastighetsöverträdelser och olyckor är vanliga. Kamerorna fotograferar fordon som kör för fort och syftar både till att möjliggöra böter och till att få förare att sänka hastigheten. Systemet byggs kontinuerligt ut och kamerorna finns i dag på ett stort antal platser runt om i landet. När en kamera stjäls uppstår en lucka i systemet, och den hastighetsdämpande effekten på den aktuella sträckan försvinner.

Frågan som både Trafikverket och polisen ställer sig är varför just fartkameror har blivit attraktivt stöldgods. De stulna kamerorna är systemkameror som sitter i de mätskåp där ATK-utrustningen förvaras. Tekniken är specialiserad och framtagen för svenska förhållanden, vilket gör den svår att använda i andra sammanhang.

– De används specifikt för det här ändamålet. Kamerorna ser inte ens likadana ut i de olika länderna. Så vi tror inte att de används till något annat, säger Per Hurtig.

Polisen utesluter inte att organiserad kriminalitet kan ligga bakom den senaste stöldvågen. Ashkan Ardalan, pressansvarig vid polisen i Stockholms län, säger att bedömningen bygger på att tillgreppen har skett på flera olika platser – inte på någon utvärdering av motivet.

– I nuläget är det svårt att säga vad det beror på, säger han.

Det finns tidigare fall som kan ge ledtrådar om vart utrustningen tar vägen. Efter en omfattande stöldvåg 2022 dömdes tre personer från Stockholm till fängelse. I hemmet hos en av dem hittade polisen 23 systemkameror av samma modell som används i de mätskåp som förvarar fartkamerorna – alla utom en under mannens säng. Av domen framgick att gärningsmännen hade för avsikt att sälja stöldgodset vidare, men inte till vilket ändamål.

Teorierna har därefter varit flera. Liknande teknik har rapporterats användas i ryska hembyggda drönare, vilket väckt frågor om ett eventuellt militärt användningsområde. Enligt Norrtelje Tidning ska polisen i utredningen efter stöldvågen 2022 även ha fått tips om att kamerorna skulle säljas vidare till Iran. Ingen av uppgifterna har dock bekräftats officiellt av svenska myndigheter, men det faktum att utrustningen efterfrågas även utanför Sveriges gränser gör att stölderna tas på stort allvar.

Den senaste tidens stölder har skett i en takt som överraskat både Trafikverket och polisen. Sammanlagt har 16 kameror försvunnit på bara fyra månader, vilket är en markant ökning jämfört med det normala årsgenomsnittet på 20 till 30 stölder. Varje stulen enhet innebär en försvagning av trafiksäkerhetsarbetet på den aktuella sträckan.

Stölderna av fartkameror är också en del av ett bredare mönster. De senaste åren har även annan infrastrukturutrustning, som exempelvis kopparkablar och elsanläggningar, utsatts för omfattande stölder i Sverige.

För Trafikverket handlar det om både ekonomi och säkerhet. Varje stulen enhet måste ersättas, och innan en ny kamera är på plats hinner den avskräckande effekten på sträckan avta. Arbetet med att ersätta de stulna kamerorna pågår, men samtidigt väntar en svår fråga: hur skyddar man bäst utrustning som står placerad i en öppen vägmiljö?