Med drygt två månader kvar till valet befinner sig svensk ekonomi fortfarande i en besvärlig sits. Regeringen har upprepade gånger tvingats revidera ned sina prognoser, och medborgarna fortsätter att vara restriktiva med sina utgifter trots att Tidöpartierna genomfört flera åtgärder för att förbättra hushållens ekonomiska situation. Elstöd och sänkt mervärdesskatt på livsmedel är bland de åtgärder som har kostat staten miljarder kronor att genomföra.

Under föregående år syntes vissa tecken på förbättring i ekonomin, men denna ljusglimt förbyttes i ett betydande bakslag i slutet av februari när USA och Israel genomförde anfall mot Iran. Händelsen fick omedelbar effekt på världsekonomin som stannade av, bränslepriserna steg kraftigt och medborgarnas framtidstro mattades betydligt.

En ny mätning från DN och Ipsos visar dock att optimismen om en bättre ekonomisk utveckling nu börjar återvända bland svenska väljare. Anfallet på Iran lämnade djupa spår i väljarnas syn på ekonomin, men de värsta farhågorna om vad som skulle kunna inträffa har inte besannats. Enligt Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, har läget nu återgått till ungefär samma nivå som under hösten.

Mätningen visar att en tredjedel av de tillfrågade tror att den egna ekonomin kommer att förbättras under de kommande tolv månaderna. Detta utgör en tydlig uppgång jämfört med när samma fråga ställdes i mars, kort efter händelserna i Iran. Samtidigt har andelen som förväntar sig en försämrad privatekonomi minskat markant. Endast en femtedel av de tillfrågade tror på en sämre personlig ekonomi under det kommande året.

Källebring bedömer att förändringen främst beror på hur världsläget har utvecklats sedan mars. Effekterna på privatekonomin blev inte lika omfattande som många befarade. Som ett konkret exempel har dieselpriserna sjunkit avsevärt sedan toppnoteringarna för några månader sedan, vilket mildrat den ekonomiska pressen på hushållen.

Opinionsanalytikern utesluter dock inte att regeringens olika stödåtgärder kan ha bidragit till den mer positiva synen på ekonomin bland väljarna. Samtidigt är han försiktig med att kvantifiera effekten. Vissa åtgärder, såsom elstödet, är så pass blygsamma för många hushåll att de inte har någon större påverkan på den totala privatekonomin.

För Tidöpartierna finns det visst ljus i tunneln då något fler väljare uttrycker stort förtroende för regeringens hantering av svensk ekonomi. Men bilden är långt ifrån enbart positiv för regeringssidan. Samtidigt växer också gruppen väljare som anser att regeringen hanterar ekonomin dåligt, och denna grupp är betydligt större än de som är nöjda.

Regeringen lyckas inte minska detta gap, konstaterar Källebring. Han påpekar att bedömningen av ekonomisk hantering i hög grad görs utifrån vilka partier väljarna sympatiserar med, och regeringspartierna har det opinionsläge de har. Den ekonomiska politiken framstår helt enkelt inte som en vinnarfråga för regeringen i nuläget.

Undersökningen från DN och Ipsos mäter även väljarnas inställning till ett eventuellt införande av euron som svensk valuta. Resultatet visar att motståndet förblir massivt och att skillnaden mellan de som är positiva och de som är negativa till och med ökar. Under 2023 syntes en tendens där motståndet mot euron minskade något, men nu har läget återgått till tidigare nivåer, enligt Källebring.

Ipsos genomförde undersökningen under perioden 2–14 juni och intervjuade totalt 1 404 röstberättigade väljare. Av dessa svarade 810 via digitala enkäter, 44 via sms-länk och 550 via digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

Sammantaget tecknar mätningen en bild av en svensk väljarkår som visserligen ser ljusare på ekonomin än för några månader sedan, men där förtroendet för regeringens ekonomiska politik fortsätter att vara svagt. Med valet runt hörnet står regeringen inför utmaningen att övertyga väljarna om sin förmåga att styra landet genom fortsatt ekonomisk osäkerhet.