Blir Trumps nya hot spiken i kistan för ”förnedringens avtal”?

Det oroliga handelsspelet mellan EU och USA fortsätter

Det som skulle bli en ny era av stabil handel mellan EU och USA har istället utvecklats till ett fortsatt spänningsfyllt spel. I somras möttes EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump på Trumps lyxiga golfanläggning i skotska Turnberry. Där slöt de ett handslag inför mediernas kameror som skulle markera slutet på månader av amerikanska tullhot.

Avtalet som presenterades innebar att EU accepterade att betala 15 procent i tullavgifter på europeiska varor som exporteras till USA, medan amerikanska företag skulle få tullfrihet på den europeiska marknaden. Trump uttalade sig entusiastiskt om överenskommelsen: ”Det här är den största affären. Folk inser det inte. Det här är större än andra affärer.”

Medan kritiker beskrev uppgörelsen som förnedrande för Europa, framhöll von der Leyen att avtalet skulle skapa efterlängtad stabilitet och förutsägbarhet i de transatlantiska relationerna. Men den optimismen blev kortlivad.

Efter att USA:s högsta domstol i fredags ogiltigförklarade Trumps tidigare införda tullar, höjde presidenten oväntat insatserna. Först tillkännagav Trump nya globala tullar på 10 procent, en siffra som senare höjdes till 15 procent. Detta utspel har skapat frustration i EU:s institutioner i Bryssel.

EU-parlamentets handelsutskott hade planerat att godkänna Turnberry-avtalet under tisdagen, men ställde istället om till ett extrainsatt krismöte. Nu överväger utskottet att pausa hela ratificeringsprocessen.

Karin Karlsbro (L), ledamot i EU-parlamentets handelsutskott, uttrycker oro över situationen: ”Det är fler och större frågetecken än någonsin om vad det egentligen är vi har kommit överens om med USA.”

Hon välkomnar visserligen högsta domstolens beslut att underkänna de tidigare tullarna, men är samtidigt bestört över de nya beskeden från Vita huset. ”Alla är förlorare på Trumps så kallade handelspolitik. Slutsatsen är att vi är tillbaka på ruta ett för parlamentets del,” säger hon.

Under helgen förde EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič samtal med USA:s handelsminister Howard Lutnick. Innehållet i dessa samtal har inte offentliggjorts, men kommissionens talesperson gjorde ett tydligt uttalande på söndagen: ”Ett avtal är ett avtal. I egenskap av USA:s största handelspartner förväntar sig EU att USA hedrar sina åtaganden – precis som EU står fast vid sina egna åtaganden.”

Det råder fortfarande betydande oklarheter kring Trumps nya globala tullhot. För EU:s del kan de innebära en genomsnittlig avgiftsökning med 0,8 procent, men effekten kommer att variera mellan medlemsländerna beroende på vilka typer av varor de exporterar till USA.

Detta är inte första gången Trump använder tullar som påtryckningsmedel mot EU. I januari försökte han pressa europeiska länder som skickat militära styrkor till Grönland genom att hota med nya tullar. Det hotet drogs tillbaka efter att EU signalerade beredskap att aktivera sitt kraftfullaste handelspolitiska motmedel – det som informellt kallas för ”handelsbazookan”, ett omfattande paket av motåtgärder som beskrivits som EU:s ”atombomb” inom handelsområdet.

Händelseutvecklingen understryker den volatila karaktären i de transatlantiska handelsrelationerna under Trumps administration. För EU representerar situationen ett svårt dilemma: att balansera behovet av handelsstabilitet med ett USA som fortsatt är en av unionens viktigaste handelspartner, samtidigt som man måste försvara europeiska ekonomiska intressen mot oförutsägbara amerikanska tullåtgärder.

Flera europeiska experter varnar nu för att den fortsatta osäkerheten riskerar att påverka investeringsklimatet negativt på båda sidor av Atlanten, i en tid då både EU och USA brottas med ekonomiska utmaningar och global konkurrens.