Raseri, sorg och chock. Så beskrivs stämningen i flera franska städer efter att lördagens planerade demonstrationer urartat i omfattande upplopp. Handlare, boende och lokala politiker säger i franska medier på måndagen att de är djupt omtumlade av våldet, som bland annat innefattade plundring, bilbränder och angrepp mot polis.
Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez har erbjudit sig att avgå. På måndagsmorgonen berättade han för radiokanalen France Inter att han lämnat in sin avskedsansökan med motiveringen att han bär ansvaret för det som hänt. President Emmanuel Macron ska dock ha avvisat avgången omedelbart. Enligt Macron behöver landet ett kontinuerligt ledarskap för ordningsstyrkorna i den rådande situationen.
Sent på söndagskvällen höll Macron ett tal till nationen. ”Ingenting rättfärdigar våldet, ingenting ursäktar det”, sade han. Han beskrev plundringen av stadskärnor som outhärdlig och sade att nya åtgärder ska vidtas mot upprorsmakare. Bland annat kan vissa sammankomster komma att förbjudas.
I Marseille, en av de hårdast drabbade städerna, gick borgmästaren Benoît Payan ut med skarp kritik. ”Vi är Europas skam i dag”, sade han till BFMTV. Han menade att det som inträffade var en nästan total förlust av kontroll och att ordningsmakten var både för få och dåligt organiserad. Han sade också att både poliser och demonstranter gjorts till kanonmat.
Efter helgens våldsamheter har Marseille kommun inrättat en psykologisk stödgrupp för drabbade. Enligt kommunen är butikspersonal och näringsidkare bland dem som tagit mest skada. Flera vittnar om traumatiska upplevelser. I Rennes berättar en handlare om hur butiker stormades av vandaler med gatstenar och parasoller som tillhyggen. ”Vi försökte stanna kvar för att skydda våra butiker, men till slut gick det inte. Det var för kaotiskt”, säger han.
Även borgmästarna i Paris och Lyon kräver svar från regeringen. I en intervju med Libération säger de att städerna är vana vid demonstrationer, men att lördagen innebar något nytt. ”För första gången fick vi känslan av att hela delar av våra städer hade lämnats utan skydd”, säger de.
Inrikesminister Nuñez har medgett att polisen tappade kontrollen. Han har också uppgett att de sabotörer som anslöt sig till de ursprungliga demonstranterna var fler än väntat. Han har pekat på den ultravänstra rörelsen som påhejare. Men Paris statsåklagare Laure Beccuau säger till TF1 att hon ”absolut inte kan bekräfta” att personer med extremvänsterorientering ligger bakom våldet i Paris. De som tagits i förvar är till övervägande del okända personer som inte vill prata med polisen och inte framför politiska krav, säger hon. Hon tillägger att alla som begått skadegörelse inte heller har gripits.
Samtliga borgmästare i Frankrike uppmanas nu att vid lunchtid på måndagen samlas framför rådhusen för att fördöma de allvarliga attackerna mot de demokratiska institutionerna.
Upploppen sätter press på regeringen och väcker frågor om polisens förmåga att hantera situationer där demonstrationer blandas med våldsamt sabotage. För stadskärnor och handlare innebär plundringen inte bara materiell förstörelse utan också ekonomiska förluster och en osäkerhet som kan påverka både näringsidkare och besökare under lång tid. Politisk oenighet om hur våldet ska förklaras riskerar att fördjupa krisen.
Frankrike har en lång tradition av demonstrationer, men lördagens våldsamheter skiljer sig genom att delar av städerna upplevdes som lämnade utan skydd. De lokala reaktionerna visar på en bred frustration, inte bara mot dem som plundrade utan också mot myndigheternas oförmåga att skydda medborgare och egendom.
Samtidigt är bilden av vad som faktiskt hände inte entydig. Medan inrikesministern pekar på organiserade extremgrupper, ifrågasätter Paris åklagare den beskrivningen. De gripna uppges i flera fall sakna politisk profil, vilket gör det svårare att förklara våldet med en enskild politisk rörelse.
För många drabbade återstår nu ett långt arbete med att reparera skador och återupprätta tryggheten. De psykologiska stödinsatserna i Marseille kan bli ett mönster för andra städer, och frågan om hur polisen ska organiseras vid framtida demonstrationer lär bli en het politisk fråga i veckorna som kommer.
