Landerholm döms för vårdslöshet med hemlig uppgift

Henrik Landerholm, tidigare nationell säkerhetsrådgivare, döms av Svea hovrätt för vårdslöshet med hemlig uppgift. Straffet är 80 dagsböter. Därmed ändrar hovrätten den friande domen från Attunda tingsrätt.

Bakgrunden är en incident i mars 2023. Landerholm lämnade då hemliga handlingar på Gällöfsta kursgård utanför Stockholm. Handlingarna låg i ett olåst värdeskåp på hotellrummet och upptäcktes av en städerska efter hans avresa.

Enligt DN:s uppgifter rörde minst ett av dokumenten Sveriges strategi gentemot Turkiet i Natoprocessen. Bland handlingarna fanns också uppgifter från ett hemligt möte mellan Landerholm och USA:s dåvarande president Joe Bidens säkerhetsrådgivare. Uppgifterna var av sådan art att de kunde skada Sveriges säkerhet om de hamnade i fel händer.

Brottet vårdslöshet med hemlig uppgift innebär att någon av grov oaktsamhet röjer eller sprider en uppgift som kan skada rikets säkerhet. Till skillnad från spioneri krävs ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda. Säkerhetspolisen utreder misstankar om brottet, medan åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål leder förundersökningarna. Straffskalan sträcker sig från böter till fängelse i högst ett år.

Landerholm har genom hela processen nekat till brott. I ett tidigare förhör sade han:
– Jag har ingen ursäkt för Gällöfsta-incidenten. Det var olyckligt och olämpligt. Nu återstår för domstolen att avgöra om det är brottsligt. Min inställning i den frågan är redan känd.

Fallet är inte det första i sitt slag. 2017 fick en tidigare generaldirektör för Transportstyrelsen ett strafföreläggande för vårdslöshet med hemlig uppgift. Fallet gällde outsourcing av IT-drift, där personal utan säkerhetsprövning fick tillgång till känsliga uppgifter. Det väckte stor uppmärksamhet och ledde till skarp kritik mot myndighetens hantering av säkerhetskänslig information.

Landerholm-affären har dock en politisk dimension. Som nationell säkerhetsrådgivare var han en central person i Sveriges säkerhetspolitiska arbete under en period då landet genomgick ett historiskt skifte. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 valde Sverige att ansöka om medlemskap i Nato. I det läget var relationerna till Turkiet och USA avgörande. Turkiet hade länge invändningar mot Sveriges ansökan, och förhandlingarna krävde en noggrann hantering av känsliga diplomatiska kontakter.

Att hemliga dokument från just dessa processer lämnades oskyddade på en kursgård väckte frågor om säkerhetskulturen i Regeringskansliet. Kritiker menade att det inte handlade om en enstaka miss, utan om ett systemfel. Affären ledde så småningom till att Landerholm lämnade sin post. Den har också lett till krav på skärpta rutiner kring hantering av hemlig information.

Hovrättens dom innebär att en högt uppsatt tjänsteman nu fälls för ett brott som i grunden handlar om förtroende. Säkerhetsarbetet bygger på att personer med insyn i statens hemligheter följer regelverket, även när de vistas utanför sina arbetsplatser. Domen är en markering av att oaktsamhet med hemlig information kan få rättsliga konsekvenser, oavsett avsikt.

Samtidigt är straffet ett bötesstraff, vilket ligger i linje med rättspraxis. En fällande dom kräver inte att uppgifterna faktiskt hamnat hos främmande makt. Det räcker att en person av grov oaktsamhet har skapat en risk för skada. I Landerholms fall ansåg hovrätten att den risken var tillräckligt konkret.

Fallet belyser också en bredare utmaning för svensk statsförvaltning. I en tid av ökade säkerhetshot och en alltmer digitaliserad arbetsmiljö har hanteringen av hemlig information blivit mer komplex. Fler personer har tillgång till känsliga uppgifter, och gränsen mellan arbete och privatliv har blivit mindre tydlig. Samtidigt är kraven på fysiskt skydd, kryptering och kontrollerade möten strängare än någonsin.

Domen kan komma att få konsekvenser även framöver. Den kan komma att användas som riktmärke i andra fall där statsanställda misstänks för slarv med hemlig information. Den påminner också om att enskilda individers misstag kan få betydelse för nationell säkerhet.

Med hovrättens dom är rättsläget klart: även en nationell säkerhetsrådgivare kan hållas ansvarig för slarv med landets mest hemliga uppgifter.