Dystert facit: Hittills 98 döda i laviner i år

En våg av lavinolyckor skakar Europa – fler offer än tidigare år

Fem personer har omkommit i lavinolyckor i de österrikiska Alperna den senaste tiden. En 42-årig tysk man och hans son miste livet i Nauders, medan två amerikansk-polska medborgare och en 21-årig österrikare omkom i St Anton på fredagen. Enligt polisrapporter som citeras av BBC ska åtminstone lavinen i St Anton ha utlösts av skidåkarna själva.

De senaste veckornas kraftiga snöoväder över Europa har bidragit till att lavinrisken nu bedöms som extremt hög på flera platser i Alperna. Två kraftiga snöstormar har passerat regionen och skapat mycket instabila snöförhållanden.

Hittills i år har 98 personer omkommit i lavinolyckor i Europa, vilket redan överskrider de totala dödstalen för hela förra vintersäsongen då 70 personer omkom. Under säsongen 2023/2024 var motsvarande siffra 87. Bland de omkomna finns en 47-årig svensk man som är en av de 13 personer som hittills har mist livet i Schweiz.

Frankrike har drabbats särskilt hårt med 28 dödsoffer, följt av Italien med 25 och Österrike med 21 efter de senaste olyckorna. Med den nuvarande utvecklingen finns risk att de dystra rekordsiffrorna från säsongerna 2017/2018 (147 omkomna) och 2020/2021 (131 omkomna) kommer att tangeras.

Även USA har drabbats av allvarliga lavinolyckor. Den 18 februari omkom åtta personer i en lavin nära Tahoesjön i norra Kalifornien.

I den franska skidorten Val d’Isère, som är populär bland svenska turister, beskrivs de nuvarande förhållandena som ”de värsta under detta århundrade”, enligt bergsguiden Antoine Martignon som BBC intervjuat. De omfattande snöfallen har också lett till evakueringar av flera samhällen i Schweiz och norra Italien.

Orsakerna till de många lavinerna är flera. De kraftiga snöstormarna som drabbat Europa har inneburit att stora mängder tung, vattenfylld snö, har fallit under kort tid. Enligt Simon Mason, seniorforskare vid SEI US, finns det bevis för att klimatförändringarna bidrar till långa perioder utan nederbörd följda av intensiva nederbördsperioder, vilket skapar instabila snölager.

”Den största utmaningen i vinter har varit att själva snöbasen varit svag och sedan täckts av flera olika lager av snö som i sin tur också blir svaga på grund av skiftande temperaturer,” förklarar Mason.

En annan bidragande faktor till de höga dödstalen är att allt fler skidåkare väljer att åka offpist, utanför de preparerade och säkrade backarna. Omkring 25 procent av skidåkarna ger sig ut i terrängen, de flesta med nödvändig säkerhetsutrustning men ofta utan auktoriserade guider.

Thomas Hager, skidguide baserad i Zell am See i Österrike, påpekar för BBC att trots förbättrade lavinprognoser och system för att spränga bort potentiellt farliga snömassor, finns det ingen nollrisk. Han menar att många skidåkare underskattar farorna.

”Snö kan se så lugnt ut. Men den kan jämföras med vatten. I havet ser man inte underströmmarna, men lokalbefolkningen vet var underströmmarna i snön finns och var laviner ofta inträffar. Så prata alltid med lokalbefolkningen och lyssna på lavinprognosen,” råder han.

Experter rekommenderar att vara uppmärksam på fem varningstecken för laviner: områden där laviner utlösts nyligen, svagheter i snön som går att se och höra, snöfall tillsammans med hård vind, stigande temperaturer samt när det snöar över 20 centimeter under 24 timmar.

Det finns dock hopp om att den värsta lavinfaran kan vara över för säsongen. Meteorologer förutspår att vädret i Europa kommer att stabiliseras framöver, vilket ger skidorterna möjlighet att genomföra fler säkerhetsåtgärder. Men varningen kvarstår – om det blir soligt kommer särskilt sydvända sluttningar att förlora en del av sin snö, vilket kan innebära fortsatta risker för offpiståkare.