Förnybar energi och Irankriget får utsläppen att minska

När COP31 inleds i Antalya, Turkiet, presenterar forskningsnätverket Global Carbon Project sin årliga rapport över världens koldioxidutsläpp. Rapporten, som tas fram av ett internationellt forskarlag, pekar på en historisk vändning: utsläppen förväntas minska med cirka 0,4 procent under innevarande år.

– Vi har på sätt och vis lite goda nyheter att rapportera, säger Glen Peters, forskningsledare vid Cicero Centrum för klimatforskning i Oslo.

Minskningen bryter en tydlig trend. Förra året ökade utsläppen med 1,2 procent, och under det senaste decenniet har den årliga ökningen i genomsnitt legat på 0,9 procent.

Enligt forskarna beror årets nedgång till stor del på den snabba expansionen av förnybar energi – en utveckling som tidskriften Science nyligen utsåg till förra årets främsta vetenskapliga genombrott. Sol- och vindkraft samt elfordon kompenserar nu för ungefär två tredjedelar av de utsläpp som genereras av den ökade globala energiförbrukningen, framgår det av rapporten och en parallell studie publicerad i Nature Climate Change.

En andra avgörande faktor är den minskade oljeförbrukningen till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för råolja. I början av året räknade forskarna med att oljeutsläppen skulle öka med omkring en procent. I stället väntas de nu falla med 1,9 procent.

– Det är en ganska kraftig omsvängning. Den kan till stor del kopplas direkt till händelserna vid Hormuzsundet, som har skurit av oljetillförseln och lett till minskad efterfrågan, säger Glen Peters.

Ojämn utveckling mellan regioner

Mönstret är dock långt ifrån enhetligt. Utsläppen minskar i Kina, USA, EU, Japan och i stort sett samtliga övriga länder – med ett påtagligt undantag. Indien beräknas öka sina utsläpp med 4,4 procent i år. Förklaringen är bland annat ett ovanligt torrt och hett monsunklimat som drivit upp efterfrågan på luftkonditionering och nedkylning.

Även internationellt flyg och sjöfart uppvisar minskade utsläpp. Flyget har i stor utsträckning undvikit att trafikera luftrummet över Mellanöstern, vilket har lett till en reduktion av den totala flygtrafiken.

En oroande utveckling pekar dock på utsläppen från ändrad markanvändning, framför allt avskogning. Under de senaste två decennierna har dessa minskat, men i år väntas de åter öka.

– Till stor del beror det på en kraftig ökning av utsläpp från bränder i dränerade torvmarker, samt bränder kopplade till avskogning och markförstöring i tropiska områden i Asien, främst i Indonesien, säger Julia Pongratz, professor i naturgeografi och markanvändningssystem vid Münchens universitet.

Bränderna i regionen har i år orsakat ungefär dubbelt så stora utsläpp jämfört med genomsnittet. Enligt Pongratz är det en väntad effekt av El Niño-fenomenet, där de torra förhållandena gör det lättare för bränder att uppstå och sprida sig.

Tillväxt utan utsläppsökning

Sedan 2019 har 59 länder, däribland Sverige, lyckats kombinera ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp – en utveckling som forskarna ser som ett tecken på att klimatarbetet ger resultat.

– Det finns länder i den gruppen i alla världsdelar. Minskningarna beror inte bara på införandet av ren teknik. Men antalet länder i gruppen ökar stadigt över tid. Det är en tydlig indikation på genombrottet för klimatåtgärder, säger Corinne Le Quéré, professor i klimatforskning vid University of East Anglia i England.

Parisavtalets mål allt mer avlägset

Trots de positiva signalerna bedömer forskarna att Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader blir allt svårare att nå. Det återstående utsläppsutrymmet för att nå målet med 50 procents sannolikhet ligger på 150 miljarder ton koldioxid. Med nuvarande utsläppstakt på cirka 40 miljarder ton per år motsvarar det mindre än fyra års utsläpp på dagens nivåer, enligt Pierre Friedlingstein, professor vid University of Exeter.

Tekniker för att avlägsna koldioxid från atmosfären, som direkt koldioxidinfångning, bidrar ännu i försvinnande liten omfattning.

– Sammantaget tar de bort mindre koldioxid om året än vad världen släpper ut på 30 minuter, säger Julia Pongratz.

Historien visar att globala utsläppsminskningar kan vara kortvariga – både under finanskrisen och covid-19-pandemin återhämtade sig utsläppen snabbt. Men forskarna ser tecken på att utvecklingen denna gång kan bli annorlunda, tack vare den accelererande utbyggnaden av förnybar energi. De närmaste åren kan elfordon samt sol- och vindkraft kompensera för stora delar av utsläppsökningarna – men inte tillräckligt för att få de globala utsläppen på en varaktigt nedåtgående trend.

– Det krävs mer satsningar på ren teknik för att de ska fortsätta att minska, konstaterar Corinne Le Quéré.