Privata aktörer och tunga myndigheter står utanför statlig e-legitimation

Den 1 december 2026 börjar Polismyndigheten att utfärda den statliga e-legitimationen Sverige-id. Syftet är att skapa en trygg och tillgänglig elektronisk identifiering för alla som är folkbokförda i Sverige. Civilminister Erik Slottner (KD) har i samband med att regeringen lade fram förslaget beskrivit satsningen som nödvändig: Sverige behöver en robust och långsiktig lösning för elektronisk identifiering.

Men när lanseringen väl sker blir den nya e-legitimationen inte användbar i flera av de vanligaste digitala myndighetskontakterna. En granskning från Dagens Nyheter visar att det varken kommer att gå att deklarera hos Skatteverket eller söka föräldrapenning hos Försäkringskassan med Sverige-id. Privata aktörer som banker, betaltjänster och e-handelsföretag är dessutom helt utestängda. Det innebär att den statliga satsningen inledningsvis får en betydligt mer begränsad roll än Bank-id och Freja EID, som i dag används i stora delar av både offentlig och privat sektor.

Bakgrunden är det regeringsuppdrag som våren 2025 gav Polismyndigheten ansvaret för utvecklingen av Sverige-id. Uppdraget anger att den nya e-legitimationen ska anslutas till det så kallade auktorisationssystemet för elektronisk identifiering. Det är en upphandlingsmodell som förvaltas av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och som redan i dag används för inloggning med Bank-id och Freja EID. Tanken är att myndigheterna ska slippa upphandla egna lösningar och i stället använda centralt förhandlade avtal.

Enligt DN:s genomgång har systemet två grundläggande problem. Det är i nuläget stängt för privata aktörer. Samtidigt har Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikverket begärt dispens från att ansluta sig, trots att det sedan den 1 oktober 2026 är obligatoriskt för myndigheter. I skrivelser till Regeringskansliet kritiserar de auktorisationssystemet för att vara både dyrt och dåligt utformat. Försäkringskassan uppskattar merkostnaden till 30–50 miljoner kronor, medan Skatteverket räknar med cirka 10 miljoner kronor per år och Trafikverket med 12–15 miljoner kronor per år.

Även Polismyndigheten har framfört kritik mot Diggs system. I en skrivelse den 26 augusti konstaterade polisen att Digg inte avser att erbjuda privata aktörer inloggning med Sverige-id. Polisen pekade också på att flera av de största användarna bett regeringen om att slippa ansluta sig, vilket enligt polisen visar att systemet inte fungerar som tänkt. Digg svarade den 1 september att myndighetens uppdrag inte omfattar privata aktörer; vill privata bolag ansluta sig måste Polismyndigheten i så fall teckna egna avtal.

I intervjuer med Dagens Nyheter tonar båda parter ner bilden av en öppen konflikt. Anna Bünger, avdelningschef på Digg, säger att auktorisationssystemet vänder sig till offentliga aktörer och att frågan om privata aktörer måste lösas på annat sätt. Paul Larsson, chef för Polismyndighetens serviceavdelning och ansvarig för Sverige-id, säger att myndigheten inte haft för avsikt att kritisera Digg. Han konstaterar att det i dag saknas möjlighet för privata aktörer att koppla upp sig mot Sverige-id, vilket krävs för att tjänsten ska få så bra spridning som möjligt. Regeringsuppdraget har dock pekat ut auktorisationssystemet som den väg som ska användas.

Med bara några veckor kvar till lanseringen finns fortfarande inget färdigt avtal mellan Digg och Polismyndigheten om att ansluta Sverige-id till auktorisationssystemet. Båda parter hoppas att det ska vara undertecknat före månadsskiftet, men något beslut är ännu inte fattat. Om avtalet blir klart har anslutna myndigheter tre månader på sig att införa stöd för Sverige-id. Digg kan dock bevilja undantag för myndigheter som inte hinner. Enligt Anna Bünger kommer huvuddelen av myndigheterna sannolikt att ansluta under våren 2027.

Regeringskansliet, Digg och Polismyndigheten för just nu en dialog om hur Sverige-id ska kunna öppnas för fler aktörer. I dagsläget kan ingen part svara på när en sådan lösning kan finnas på plats. Polisen själv beskriver införandet som successivt.

Sverige-id ses som ett steg mot en mindre sårbar digital infrastruktur. I dag är Bank-id, som ägs av de svenska bankerna, i praktiken en förutsättning för allt från nätbank till myndighetskontakter. Genom att införa en statlig e-legitimation vill regeringen minska beroendet av privata system och erbjuda ett alternativ med högre säkerhetsnivå. Vid lanseringen kommer Sverige-id att fungera på Polisens webbplats och möjligen hos ett fåtal andra myndigheter. Den nya e-legitimationen kan sökas av svenska och utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige, och ansökan kostar 500 kronor. På sikt är tanken att Sverige-id ska kunna användas som e-legitimation även i andra EU-länder.