Lisa Magnusson: Hur kunde Sverige göra så här mot Banthita?

Riksdagen beslutade i oktober att stoppa de så kallade tonårsutvisningarna, men utvisningarna fortsätter. Det skriver Dagens Nyheters ledarsida, som riktar skarp kritik mot Migrationsverket och mot regeringens hantering av ungdomar som redan utvisats.

Enligt ledarsidan råder det bred politisk enighet om att ungdomar som vuxit upp i Sverige inte ska slitas upp med rötterna och utvisas bara för att de fyllt 18. Det folkliga motståndet är stort, och inget parti vågar öppet säga emot. Ändå verkställer Migrationsverket fortfarande utvisningar. Myndighetens presschef, Ulrika Karlsson, säger till Svenska Dagbladet den 30 oktober att det krävs ”ett väldigt tydligt och avgränsat mandat” för att sluta. DN:s ledarsida konstaterar att riksdagen redan gett ett tydligt besked.

Frågan handlar om unga som kommit till Sverige som barn och som hamnar i en rättslig gråzon när de fyller 18. Många har vuxit upp här, med familj, skola och vänner i Sverige, men om uppehållstillståndet inte är klart innan de blir myndiga kan de i stället utvisas. Debatten har pågått i flera år och fått förnyad aktualitet efter höstens riksdagsbeslut.

Ett uppmärksammat fall är 20-åriga Banthita, som DN har berättat om. Hon utvisades ensam till Thailand i december 2024, när hon var 18 år. Kvar i Sverige finns hennes mamma, lillasyster och bonuspappa. Hennes biologiska pappa är död. Mamman får tårar i ögonen när hon berättar att dottern ringer två, tre gånger om dagen och gråter. I en intervju med DN säger bonuspappan:

– Vår familj är splittrad. Jag förstår inte att man kan göra så mot en familj. Ska jag som svensk medborgare inte kunna bli förälskad i en person från ett annat land och ta hand om hennes barn?

Frågan är nu om Banthita ska få komma tillbaka. Tidöregeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna och styrs med stöd av Sverigedemokraterna, införde en så kallad ventil för att hjälpa redan utvisade ungdomar att återvända till Sverige. Men ventilen gäller bara fram till 21-årsdagen. Eftersom Banthita är 20 år håller tiden på att rinna ut. Dessutom har försörjningskravet skärpts, vilket enligt DN:s ledarsida kan försvåra för henne att beviljas återvändande. Beskeden från Migrationsverket har varit flera och motstridiga, skriver ledarsidan. Ventilen fungerar inte, eftersom passagen är igenkloggad av oklarheter.

Bakom den politiska debatten finns verkliga människor. DN:s ledarsida menar att det inte räcker att Sverige unisont skakar beklagande på huvudet. Det krävs en reell förändring. Ungdomar som borde kunna planera sin utbildning och sitt liv vet i stället inte när de ska få träffa sin mamma igen. Det är en situation som varken politiker eller myndigheter kan lämna därhän.

Tonårsutvisningarna har blivit en symbolfråga i svensk migrationspolitik. Den har satt fokus på glappet mellan politiska beslut och myndigheternas praktiska tillämpning. Att riksdagen fattar ett beslut är en sak, att det får genomslag i enskilda fall är en annan. Banthitas fall visar att beslutet i oktober ännu inte har lett till någon lösning för de ungdomar som redan utvisats.