Masskjutningen i Krakow – detta har hänt

Sex personer sköts till döds och ett dussintal skadades när en 24-årig man öppnade eld mot människor på ett torg i centrala Krakow på lördagseftermiddagen. Enligt polska myndigheter avlossade mannen skotten från en förbipasserande bil vid 15-tiden. De dödade var fyra kvinnor och två män.

Fyra av offren har identifierats. Tre av dem var polska medborgare och en var brittisk medborgare, uppger åklagarmyndigheten i Krakow. Två av offren hade vid söndagskvällen ännu inte identifierats. Totalt fördes sexton personer, två poliser och gärningsmannen till sjukhus i samband med dådet. En av poliserna är mycket allvarligt skadad. Enligt Polens inrikesministerium finns bland de skadade medborgare från Polen, Österrike, Storbritannien, Tyskland, Portugal och Ryssland.

Att så många nationaliteter drabbats understryker hur snabbt ett våldsdåd i ett turisttätt område kan få internationella återverkningar. Krakow är Polens näst största stad, med omkring 800 000 invånare, och en av kontinentens mest besökta destinationer. Staden var under flera århundraden Polens huvudstad och räknas fortfarande som landets kulturella hjärta. Den historiska stadskärnan är upptagen på Unescos världsarvslista och lockar varje år miljontals människor. Att attacken ägde rum mitt i denna turistpräglade miljö, en lördagseftermiddag när torget är fyllt av både boende och besökare, har förstärkt chocken i hela Polen.

Den misstänkte gärningsmannen är polsk medborgare. Han greps i direkt anslutning till attacken och vårdas nu på sjukhus för skador som han fick sedan polisen avlossat flera skott mot honom. Enligt Polens inrikesminister Marcin Kierwiński var mannen fascinerad av högerextrema ideologier och hade ”mycket radikala” och ”ultranationalistiska” åsikter.

Vid en husrannsakan i mannens bostad hittades ytterligare tre döda personer. Åklagarmyndigheten har bekräftat att det rör sig om 24-åringens föräldrar och syster. Polisen har inte lämnat några uppgifter om när dödsfallen i bostaden inträffade, och utredningen väntas nu kartlägga hur de tre dödsfallen hänger samman med attacken på torget.

Mannen ska ha varit klädd i militärkläder, burit skyddsväst och använt ett automatvapen. Någon koppling till den polska armén har inte kunnat påvisas. I hans bil påträffades flera vapen och stora mängder ammunition, enligt polisen. Automatvapen av detta slag är ovanliga i civila sammanhang i Polen, och vapnens ursprung väntas bli en central del i utredningen.

Händelsen utreds som terrorbrott. Rubriceringen signalerar att myndigheterna ser attacken som ett angrepp mot samhället, inte bara som ett enskilt våldsdåd. Polen har utlyst landssorg under måndagen och tisdagen, och flaggor kommer att hissas på halv stång över hela landet.

Dådet har skakat ett land som under lång tid varit förskonat från den typ av högerextremt våld som drabbat flera andra europeiska länder. Under det senaste decenniet har flera attentat inom EU genomförts av ensamagerande gärningsmän med radikalnationalistisk ideologi. Gemensamt för många av dem är att gärningsmännen radikaliserats i digitala miljöer och inspirerats av internationella förebilder snarare än av formella organisationer. Den yttre framtoningen – militärkläder, skyddsutrustning och automatvapen – är ett återkommande mönster i flera av dessa attentat.

Utredningen i Krakow väntas nu granska mannens nätvanor, kontakter och radikaliseringsprocess. Polska myndigheter har hittills inte uppgett att gärningsmannen tillhört någon organiserad grupp. Däremot har dådet återuppväckt frågan om högerextremismens närvaro i Polen, där nationalistiska rörelser under flera år varit synliga i det offentliga rummet. Att radikalisering kan ske utan tydliga kopplingar till etablerade organisationer har under senare år varit ett återkommande tema i europeiska säkerhetstjänsters varningar.

Den polska debatten har under lång tid i hög grad kretsat kring andra hot, inte minst Rysslands krig mot Ukraina. Polen är sedan invasionen 2022 en central knutpunkt för stödet till Ukraina och en av Nato:s viktigaste frontstater. Myndigheterna har under flera år haft hög beredskap mot allt från hybridoperationer till terrorhot. Den bild som nu växer fram – en inhemsk gärningsman med högerextrema motiv – innebär en annan typ av hotbild och väcker frågor om hur samhället i tid ska kunna upptäcka enskilda radikaliserade individer.

De närmaste dagarna väntas ge fler svar om vad som drev den 24-årige mannen och om hur Polen ska bemöta den inhemska högerextremismen. Sorgen efter offren, bland dem en brittisk medborgare och flera polska medborgare, kommer att följa landet länge. Det som började som en lördagseftermiddag på ett torg i Krakow har förvandlats till landssorg och en omfattande utredning.