Svenska frilansjournalisten Malin Waak har bott i Köpenhamn i över trettio år, men fortfarande saknar hennes lägenhet eget badrum. Varje morgon knyter hon badrocksskärpet och går ner till femvåningshusets gemensamma dusch i källaren.
– I Sverige tar man vattnet för givet på ett sätt som danskarna av förklarliga skäl aldrig har gjort. Här är vi beroende av grundvattnet, säger hon.
Malin Waak är inte ensam om situationen. Så sent som 2020 beräknades upp till 20 000 lägenheter i den danska huvudstaden sakna eget badrum. I de gamla arbetarkvarteren på Vesterbro är många bostäder så små att en dusch inte får plats. Att dela dusch tvingar också fram sparsamhet.
– En del har till och med haft myntautomater. Då står man inte där och njuter med rinnande vatten, säger Malin Waak.
Danmark hämtar i princip allt sitt dricksvatten från grundvattnet. Ytvatten från sjöar och vattendrag saknas helt i den ordinarie försörjningen, vilket gör landet unikt i Europa. Samtidigt är det danska dricksvattnet mer än dubbelt så dyrt som det svenska. En kubikmeter kostar motsvarande 121 svenska kronor, jämfört med 54 kronor i Sverige.
– Det är inte bara Europas dyraste dricksvatten, det är förmodligen dyrast i världen, säger Brian Jacobsen, lektor i jordbruks- och resursekonomi vid Köpenhamns universitet.
Prisskillnaden avspeglar sig tydligt i statistiken. Danskarna använder bara två tredjedelar så mycket dricksvatten som svenskarna – 97 liter per person och dygn, jämfört med 140 liter i Sverige.
– Kostnaden gör att folk tänker på sin konsumtion. Dessutom har vi i många år haft individuell vattenmätning i hus och lägenheter. Man vet exakt hur mycket man förbrukar och betalar utifrån det, säger Brian Jacobsen.
I Sverige ser modellen annorlunda ut. Här består vattennotan till stor del av fasta avgifter, och i flerbostadshus ingår kostnaden oftast i hyran eller månadsavgiften. Visserligen kräver lagen numera individuell mätning av varmvatten vid nyproduktion och större renoveringar, men för villaägare har manuell mätaravläsning en eller två gånger om året länge varit normen. Nu byter dock allt fler kommuner till digitala mätare med automatisk fjärravläsning.
I framtiden kan vattnet dessutom bli dyrare. Efter flera torra vintrar och larm om rekordlåga vattennivåer i sydsvenska sjöar och vattendrag utreder det regionala vattenbolaget VA SYD en modell där hushåll med hög förbrukning kan få betala mer. Enligt mätningar från Sydvatten har vattenbristen i Skåne fortsatt under hösten, även om hushållens konsumtion minskat med mellan 4 och 8 procent jämfört med tidigare år.
– Vi måste börja se vatten som ett livsmedel och en ändlig resurs. Att bara producera mer, till exempel genom att avsalta havsvatten, är inte lösningen, har förbundsdirektör Karin van der Salm tidigare sagt i en intervju med DN.
Mikael Elinder, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, är kritisk till den modellen.
– Om du har en barnfamilj med sju personer, ska de få samma tillåtna vattenmängd som en som har en övernattningslägenhet? Det kan bli väldigt svårt, säger han.
Hans lösning är i stället att göra som danskarna och installera vattenmätare i varje lägenhet, så att hushållen betalar för sin egen förbrukning. I en ny rapport från forskningsinstitutet SNS, ”Rätt pris på vatten”, hänvisar han till en studie från Kumla, där individuella mätare installerades i drygt 500 lägenheter.
– När hushållen började betala för sitt varmvatten minskade vattenförbrukningen med 18 procent. Det är både bra miljöpolitik och bra fördelningspolitik eftersom kostnaderna fördelas mer rättvist, säger Mikael Elinder.
Han menar att svenskarna måste ändra synen på vatten som en obegränsad resurs.
– När vi vattnar våra gräsmattor för att ha dem greenliknande, fyller våra swimmingpooler eller duschar flera gånger om dagen, då är det en lyxvara egentligen.
För att hantera akut vattenbrist föreslår han en ”kristaxa” i stället för bevattningsförbud, som blivit vanligt bland annat på Gotland vid låga grundvattennivåer och torka.
– Den kan vara dubbelt så hög och signalerar att nu måste vi hålla igen på vattnet. Då behöver vi inte minska förbrukningen när vi har god tillgång bara för sakens skull.
Vattenfrågan har också blivit politiskt het. I det danska folketingsvalet i mars, även kallat ”grundvattenvalet”, hamnade landets storskaliga grisindustri i centrum efter avslöjanden om hur gödsel och foderodlingar förorenar det livsviktiga grundvattnet.
– ”Vi skal passe på vores grundvand” har blivit en slogan bland många danskar. Här finns en stark medvetenhet om att vattnet är en sårbar resurs, säger Brian Jacobsen.
Den danska vattenförbrukningen har minskat stadigt i flera decennier. Enligt Brian Jacobsen beror det delvis på snålspolande teknik, som också gjort det lättare att hitta läckor i ledningsnätet.
– Där är vi nu nere på sju procent.
I Sverige försvinner en betydligt större andel av dricksvattnet i läckor: 17 till 19 procent, enligt branschorganisationen Svenskt Vatten. Samtidigt har dricksvattenpriset stigit med i genomsnitt 7,3 procent under 2026. Trots höjningarna är vattnet fortfarande billigt, menar Mikael Elinder.
– Du dricker ungefär 700–800 liter vatten på ett år och en kubikmeter kostar kanske 30 kronor. Det är mindre än en Nocco eller en Ramlösa på Pressbyrån, säger han.
I lägenheten på Vesterbro tar Malin Waak fram den senaste räkningen från det kommunala vattenbolaget. Där framgår exakt hur mycket varmt och kallt vatten hon har använt och hur förbrukningen står sig jämfört med tidigare perioder.
– Jag tror att det spelar jättestor roll. Man blir lite triggad också. Det stör mig om jag har använt fem liter mer än månaden före, säger hon.
När svenskarna nu i kampanjer uppmanas att stänga av kranen vid tandborstning och fylla tvättmaskinerna är det sedan länge vardag för Malin Waak. Men hon tycker att den danska sparsamheten ibland går till överdrifter.
– Att ”diska danskt” till exempel – diska utan att skölja bort diskmedlet efteråt. Det är som att schamponera håret och sedan bara gå rakt ut.
I ”badeklubben” nere i källaren stängdes toaletten nyligen av eftersom vattnet anses för dyrt. Långa köer blir det sällan, men ibland uppstår konflikter om intimrakning eller hårbollar i duschbrunnen. Det händer att Malin Waak själv tänjer på gränserna. När hon nyligen lagade soppa i en gryta som inte rymdes i den trånga köksvasken fanns det bara en utväg:
– Då smög jag ner i duschen som en tjuv om natten.
