Netanyahus rival ska försöka bilda regering

Presidenten har nu gett oppositionsledaren Gadi Eisenkot i uppdrag att försöka bilda en ny regering. Beskedet kommer efter att det senaste valet lämnat landet i ett politiskt dödläge, där varken den sittande koalitionen eller oppositionen lyckats säkra en majoritet i Knesset. Eisenkot, som tidigare varit Israels försvarsstabschef, har själv uttalat sig om uppdraget och manar till nationell enighet.

”Nu är det dags att bilda en nationell krisregering”, skriver Eisenkot i ett uttalande, där han understryker vikten av att sätta landets säkerhet och ekonomi främst i ett läge där den regionala oron fortsätter att prägla vardagen.

Det parlamentariska läget är låst. Efter valet i våras har inget av de stora blocken lyckats nå de 61 mandat som krävs för en majoritet i det 120 platser stora parlamentet. Benjamin Netanyahu, som lett landet i flera omgångar och vars koalition kommit närmast en majoritet, har ännu inte gett upp sina ambitioner att återta makten. Samtidigt har de politiska sprickorna inom båda lägren fördjupats, vilket gör varje regeringsbildning till en svår pusselbit.

Eisenkot, som lämnade militären för politiken med ett uttalat fokus på säkerhetsfrågor och nationell samling, ses av många analytiker som en möjlig kompromisskandidat. Hans bakgrund som högsta ansvarig för Israels försvarsmakt ger honom en tyngd som sträcker sig över partigränserna, och hans retorik om en krisregering har väckt förhoppningar hos väljare som tröttnat på de återkommande politiska kriserna.

Men vägen till en fungerande regering är kantad av svårigheter. Eisenkot måste nu förhandla med flera partier – från vänsterblocket till mer konservativa mittenpartier – och samtidigt hantera de interna striderna inom sitt eget parti, Nationell enhet (National Unity). Partiet, som i hög grad bygger på en gemensam plattform av säkerhet och ansvarstagande, har vuxit i opinionen men är fortfarande beroende av stöd från andra partier för att kunna styra.

Om Eisenkot misslyckas med att bilda regering väntar nya val inom loppet av ett år. Det vore i så fall det sjätte valet på mindre än fem år – en siffra som vittnar om det djupa politiska dödläge som Israel befinner sig i. En förlängd politisk osäkerhet skulle kunna få konsekvenser för landets ekonomi, där techsektorn och försvarsindustrin utgör viktiga motorer. Internationella investerare har med oro följt utvecklingen, och en instabil regeringsperiod skulle riskera att försvaga förtroendet för Israels politiska styrning.

Samtidigt är säkerhetsläget i regionen en avgörande faktor. Med pågående spänningar mot Iran, Hizbollah och Hamas i Gaza, är en fungerande och handlingskraftig regering viktigare än någonsin. Eisenkot har själv betonat att en krisregering skulle kunna fatta snabba och nödvändiga beslut i säkerhetsfrågor utan att fastna i partipolitiskt käbbel. Hans linje har fått stöd från delar av försvarsetablissemanget, som länge efterfrågat en mer samlad politisk ledning.

Det återstår att se om Eisenkot lyckas där andra misslyckats. Förhandlingarna väntas bli tuffa, och de politiska ledarna har redan börjat positionera sig inför vad som kan bli en avgörande vecka i israelisk politik. En sak är säker: tiden är knapp, och pressen på att nå en lösning växer för varje dag som går.