Michael Winiarski: Ett nytt krig närmar sig trots samtal mellan USA och Iran

Det mörka molnen över Persiska viken påminner om tidigare konflikter. USA:s president Donald Trump har återigen använt sin välkända taktik med ett tvåveckorsultimatum i förhandlingarna med Iran, något som han tidigare använt både i samband med Ukrainakriget och konflikten i Mellanöstern.

En liknande situation uppstod i juni förra året när Trump tillgrep exakt samma tidsfrist. Även då pågick indirekta förhandlingar mellan USA och Iran. Två dagar innan Trumps särskilde sändebud Steve Witkoff skulle träffa Irans utrikesminister Abbas Araghchi i Oman inledde Israel ett överraskande flyg- och robotanfall mot Iran, det så kallade tolvdagarskriget. Samtidigt dödades flera högt uppsatta officerare i Irans militära ledning.

Vita huset och Pentagon hade sannolikt kännedom om Israels förestående attack, men Trump låtsades hålla distans och skrev på plattformen X: ”Vi står fast vid en diplomatisk lösning på den iranska kärnvapenfrågan”.

Efter tio dagar anslöt sig USA till offensiven och inledde operation ”Midnight Hammer”. Avancerade stridsflygplan fällde tunga bomber över Teheran och iranska kärnanläggningar i Natanz, Isfahan och Fordow. Den iranska ledningen verkade ha blivit överraskad av de diplomatiska finterna och räknade inte med en attack från Israel och USA.

Den här gången är det dock mindre sannolikt att ayatolla Ali Khamenei, Irans högste ledare, gör samma misstag. Han har troligen sett till att iranska försvarsmakten och det islamiska revolutionsgardet (IRGC) är förberedda på ett eventuellt angrepp. Iran har nu haft gott om tid att planera motanfall, både mot amerikanska baser i regionen och mot Israel.

Mycket tyder på ett förestående anfall, särskilt med tanke på de ständiga läckorna från Washington om en kommande militär operation. USA har samlat den största militära styrkan i regionen på flera årtionden, med ett dussin attackplan och tankningsplan som anlänt under den senaste veckan. Flera krigsfartyg ligger positionerade i Persiska viken och Arabiska havet, och världens största hangarfartyg, USS Gerald Ford, är på väg mot östra Medelhavet.

Exakt vilken typ av militär insats som planeras är oklart, men Trump bekräftade i fredags uppgifter om att han överväger ett inledande begränsat anfall. Målet är att pressa Iran till eftergifter kring framför allt det iranska kärnenergiprogrammet. Om Iran inte ger efter kommer anfallen att trappas upp tills den iranska regimen antingen ger efter eller kollapsar. Vid en sådan upptrappning är det sannolikt att Israel ansluter sig till USA i attacken mot Iran.

”Antingen får vi en deal eller så blir det mycket olyckligt för dem”, varnade Trump i slutet av veckan. Vad USA specifikt kräver i ett nytt avtal har dock inte definierats offentligt.

Överst på kravlistan står att Iran aldrig ska få skaffa kärnvapen. Det finns dock olika åsikter om hur detta ska säkerställas. En möjlighet är att Iran går med på att kraftigt reducera sin anrikning av uran kombinerat med internationella inspektioner, vilket var grundtanken med JCPOA-avtalet som Barack Obama slöt med Iran 2015. Trump drog sig ur detta avtal 2018.

Ett mer drastiskt alternativ vore att Iran helt förbjuds anrika uran, något som den iranska ledningen alltid har avvisat. Trump hävdade att förra årets bombanfall ”totalt utplånade” Irans urananrikningsprogram, men om detta vore sant skulle dagens hot om ett nytt krig knappast vara nödvändigt.

USA:s krav går dessutom längre än bara kärnvapenprogrammet. Trumpadministrationen kräver även nedskärningar av Irans långdistansrobotar och att landet upphör med sitt stöd till regionala allierade som libanesiska Hizbollah och palestinska Hamas.

Iran har förklarat sig villigt att diskutera begränsningar av kärnprogrammet, men helt avvisat kraven gällande robotprogrammet och stödet till regionala allierade. Efter den senaste förhandlingsomgången med USA:s representanter i Genève uttalade sig Irans utrikesminister Abbas Araghchi: ”Vad vi har talat om är hur vi kan säkerställa att Irans nukleära program, inklusive anrikningen, är fredligt och förblir fredligt för alltid.”

USA:s och Irans ståndpunkter verkar oförenliga även i denna centrala fråga. Iran anser sig ha rätt till fredlig kärnkraftsproduktion, medan Trump vill att landet helt upphör med urananrikning.

Frågan är om denna ekvation kan lösas. USA har begärt svar från Teheran inom en vecka. Araghchi har meddelat att ett utkast till kärnenergiavtal kommer att vara färdigt inom några dagar. Om svaret inte tillfredsställer Trump väntar ett nytt krig i Mellanöstern.