Navi Pillay årets Nobels fredspristagare

Årets Nobelpris i fred tilldelas Navanethem ”Navi” Pillay. Den norska Nobelkommittén motiverar beslutet med att hon med ”exceptionellt mod och integritet” visat vägen i utvecklingen av en global rättsordning. Särskilt betonas hennes arbete för att krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord ska leda till åtal. Pillay blir därmed en av de få jurister som tilldelats priset för just internationell straffrätt. Priset delas ut i Oslo den 10 december.

Pillay föddes 1941 i Durban i Sydafrika och växte upp under enkla förhållanden. Hon utmärkte sig tidigt i skolan och utbildade sig till jurist, bland annat vid Harvard. Hon var en framstående motståndare till apartheid och ägnade en stor del av sitt yrkesliv åt att försvara antiapartheidaktivister, däribland Nelson Mandela. Apartheidregimens systematiska rasåtskillnad gjorde delar av arbetet omöjligt, och det dröjde till dess att systemet föll innan hon kunde verka fritt inom rättsväsendet.

Efter närmare 30 års praktik i Sydafrika utsågs hon 1995 till domare i landets högsta domstol. I samma skede blev hon ordförande för den internationella tribunal som utredde folkmordet i Rwanda 1994, ICTR, där hon också blev chefsdomare. Tribunalen, med säte i Arusha i Tanzania, var en av de första internationella domstolar som dömde för folkmord och kom att bli en milstolpe inom internationell straffrätt. Dess arbete banade väg för en rad senare åtal mot ansvariga för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Pillay var därefter FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter mellan 2008 och 2014. Under hennes tid stärktes FN:s arbete med att dokumentera övergrepp och utkräva ansvar av stater. Fram till 2025 ledde hon FN:s oberoende internationella utredningskommission för det ockuperade palestinska territoriet. I dag är hon domare vid Internationella domstolen, ICJ, där hon deltar i målet mot Myanmar för folkmord på rohingyafolket, en muslimsk minoritet som utsatts för systematiska övergrepp och tvångsfördrivningar. Målet väcktes av Gambia 2019 på uppdrag av Organisationen för islamiskt samarbete och rör övergrepp som framför allt ägde rum 2017. Den tidigare fredspristagaren Aung San Suu Kyi har beskrivit målet som baserat på ”ogrundade utsagor”.

Valet av Pillay lär väcka debatt, inte minst i Mellanöstern. Den kommission hon ledde presenterade förra hösten en rapport där slutsatsen var att Israel har begått folkmord på palestinier i Gaza sedan den 7 oktober 2023. Enligt kommissionen har israeliska myndigheter och säkerhetsstyrkor agerat på ett sätt som uppfyller rekvisiten för fyra av de fem brotten i folkmordskonventionen från 1948. Det handlar om mord, orsakande av allvarlig fysisk eller psykisk skada, att avsiktligt utsätta människor för levnadsförhållanden som syftar till att utrota palestinierna samt åtgärder som syftar till att förhindra palestinska födslar.

– Ansvaret för dessa grymma brott ligger hos de högsta israeliska myndigheterna, som i snart två år har iscensatt en folkmordskampanj med det specifika syftet att utrota den palestinska befolkningen i Gaza, sade Pillay då. Hon konstaterade också att Israel har underlåtit att förebygga och bestraffa folkmordet, eftersom landet inte utrett brotten eller åtalat misstänkta gärningsmän.

Pillay mottog Olof Palmepriset tidigare i år. I en intervju med Dagens Nyheter i samband med priset sade hon: ”Det finns toppar och dalar och det är därför vi måste vara ihärdiga och tala om principerna och utkräva ansvar och rättvisa – varhelst i världen det krävs.”

Med årets fredspris uppmärksammar Nobelkommittén en person vars livsverk sträcker sig från kampen mot apartheid till den internationella rättens främsta instanser. Priset kan också läsas som en markering av att ansvarsutkrävande för brott mot mänskligheten är en förutsättning för hållbar fred. I en tid då internationella domstolar och människorättsmekanismer utmanas från flera håll framstår valet av Pillay som en tydlig markering av vikten av att skydda den globala rättsordningen.