Oklara besked om Hormuz – minst ett fartyg beskjutet

I skuggan av den eskalerande krisen i Mellanöstern befinner sig sjöfarten i Persiska viken i en alltmer prekär situation. Under fredagen kom motstridiga besked från Iran gällande passagen genom det strategiskt viktiga Hormuzsundet. Efter ett initialt tillkännagivande om att kommersiell trafik skulle tillåtas passera, backade landet bara några timmar senare med hänvisning till att USA inte uppfyllt sin del av överenskommelsen.

Sundet, som utgör den enda sjövägen in och ut ur Persiska viken, har i praktiken varit stängt sedan den 28 februari när konflikten mellan USA och Israel mot Iran trappades upp. Detta har resulterat i att omkring 2 000 fartyg blivit fast i viken, varav cirka 400 har europeisk koppling.

”Det har varit väldigt många besked om vad som gäller för genomfart. Är det öppet? Ska det vara avgift? Kan man passera utan att stöta på minering eller beskjutning? Den oklara situationen vi ser gör att rederierna inte kan svara tydligt ja eller nej”, förklarar Anders Hermansson, vd för Svensk sjöfart.

För svensk del handlar det om ”en knapp handfull” fartyg med koppling till svenska intressen. Hermansson förtydligar att detta innebär fartyg som ägs eller driftas av svenska aktörer, alternativt fartyg där svenska rederier har management eller last ombord. Inget av fartygen i området seglar under svensk flagg.

Situationen är komplicerad ur flera aspekter. Även om trafiken skulle öppnas upp inom kort, menar Hermansson att det kommer dröja innan någon större förflyttning av fartyg sker. Säkerheten måste först garanteras.

”Vi måste ha en lösning som både är sjösäker och säker för att man inte ska bli beskjuten”, säger han.

Persiska viken är klassificerad som en krigszon, vilket medför särskilda förhållningssätt och regler. För besättningarna på de instängda fartygen är situationen pressande, även om grundläggande behov hittills har kunnat tillgodoses.

”Bedömningen är att det fungerar relativt väl med förnödenheter som mat, vatten och läkemedel”, berättar Hermansson. Han tillägger dock att det självklart är en påfrestande situation att befinna sig i ett område där det förekommer beskjutningar. I viss utsträckning har besättningsmän kunnat evakueras från området.

På europeisk nivå förs en kontinuerlig dialog om läget för de olika rederierna. Samtidigt pågår regelbundna samtal med de berörda svenska rederierna om hur situationen utvecklas och vilka möjligheter som finns.

Blockaden av Hormuzsundet har betydande konsekvenser för den globala sjöfarten och handeln. Sundet är en av världens viktigaste flaskhalsar för sjötransporter, särskilt för oljetransporter. Omkring 20-25 procent av världens oljehandel passerar normalt genom detta sund.

För rederinäringen innebär den utdragna situationen både ekonomiska förluster och logistiska utmaningar. Fartyg som är fast i viken kan inte fullfölja sina planerade rutter, vilket leder till försenade leveranser och ökade kostnader. Dessutom påverkas försäkringspremier och besättningarnas arbetsvillkor av den förhöjda risken i området.

Den nuvarande krisen är ett exempel på hur geopolitiska konflikter direkt kan påverka global handel och sjöfart. För länder som Sverige, som är starkt beroende av internationell handel, utgör sådana störningar i sjöfarten en betydande ekonomisk risk även om de direkta svenska intressena i just denna situation är begränsade.

När och hur situationen kommer att lösas är fortfarande oklart. Mycket hänger på de diplomatiska förhandlingarna mellan inblandade parter och hur konflikten i regionen utvecklas i stort. Under tiden väntar fartyg och besättningar på ett säkert besked om när de kan lämna området.