Surrogatmamma vägrade abort – strider om hjärtsjuk pojke

Föräldrarna Nausheen Gilkar och Omar Ahmed satt med tårar i ögonen när de vittnade i rätten i Dallas. Vid deras sida fanns deras nyfödde son – ett barn som blivit centrum för en infekterad vårdnadstvist som engagerat abortmotståndare, religiösa grupper och delstatspolitiker i USA.

– Han är vårt barn. Hon är instabil. Hon försöker ta honom ifrån oss, sade 43-åriga Nausheen Gilkar i vittnesbåset.

På andra sidan rättssalen satt 28-åriga McKenna West, kvinnan som burit och fött barnet som surrogatmamma. Hon blev också känslosam när hon berättade om beslutet att inte genomföra en abort, trots att de blivande föräldrarna ville det.

– Jag visste att det här barnet, trots diagnosen, hade en stor chans att överleva och leva ett långt och meningsfullt liv, sade hon enligt CNN.

Konflikten har pågått i flera månader och kulminerade nu i en rättsprocess som väckt starka känslor i hela USA. Fallet har blivit en symbolfråga i abortdebatten och belyser de juridiska gråzoner som omger surrogatmödraskap i landet.

Bakgrunden är en svår resa mot föräldraskap. Paret Gilkar och Ahmed, bosatta i Los Angeles, hade genomgått åtta misslyckade IVF-försök innan de vände sig till en surrogatförmedling. Där kopplades de samman med McKenna West, en sjuksköterska från Alaska som redan hade två egna barn. Ett avtal slöts om att hon skulle bära och föda parets barn.

Enligt detta avtal skulle West gå med på att avbryta graviditeten om paret så önskade efter att en fosterskada upptäckts. Vid ett ultraljud i graviditetsvecka 20 upptäcktes ett allvarligt hjärtfel hos fostret – hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, där hjärtats vänstra sida är kraftigt underutvecklad. Tillståndet kräver flera operationer och innebär en osäker framtid.

West har vittnat om att hon kände fosterrörelser redan i vecka 16 eller 17 och att hon började forska på behandlingsmöjligheter när hon fick beskedet. Hon säger att hon därefter utsattes för påtryckningar från parets advokat, med hot om ”sexsiffriga belopp i böter” och juridiska åtgärder om hon inte fullföljde aborten. Hon bokade tid för abort vid två tillfällen – men genomförde aldrig ingreppet.

Paret Gilkar och Ahmed hävdar å sin sida att det var West som bröt kontakten och undanhöll sonens medicinska journaler. I juni slog en domstol i Kalifornien fast att paret är barnets juridiska föräldrar.

Men då skedde en dramatisk vändning. Med ekonomiskt stöd från abortmotståndarorganisationen Live Action reste West till Texas för att föda barnet. I Texas, som har en av USA:s strängaste abortlagstiftningar, fick fallet snabbt politisk uppmärksamhet. Delstatens republikanske justitieminister Ken Paxton engagerade sig personligen och anklagade paret för att inte vilja samtycka till livräddande vård för pojken – något föräldrarna nekar till.

Två sjukhus i Dallas beordrades att ge barnet livsuppehållande vård, även om det skulle gå emot föräldrarnas vilja. West ansökte om vårdnaden med juridiskt stöd från den konservativa kristna organisationen Alliance Defending Freedom.

Den 11 augusti förbjöd en domare West att träffa barnet eller fatta medicinska beslut för honom. Dagen efter föddes pojken. Redan då var parterna oense om något så grundläggande som namnet – West kallar honom ”Baby Gabriel”, medan föräldrarna säger att hans juridiska namn är Rumi Ali Ahmed.

Nu ska rätten i Dallas ta ställning till om den kaliforniska domstolens beslut, som fastställer Gilkar och Ahmed som juridiska föräldrar, även ska gälla i Texas. West hävdar att hon borde ges status som juridisk förälder eftersom hon aldrig fullföljde aborten. Hon menar också att surrogatavtalet är ogiltigt eftersom det inte validerats i Texas.

I en debattartikel i New York Post skriver West att hon inte försöker ta någon annans barn, utan att hon vill säkerställa att pojken får den vård han behöver. ”Folk har kallat det här för politisk teater. Det är det inte. Det handlar om att ge ett oskyldigt barn en chans till det liv det förtjänar”, skriver hon.

Surrogatmödraskap regleras inte på federal nivå i USA, vilket innebär att lagstiftningen varierar kraftigt mellan delstaterna. Det gör att gränsdragningen mellan kontrakt, föräldrarätt och aborträtt blir särskilt komplex i fall som detta. Texas framtoning som en av landets mest abortrestriktiva delstater har sannolikt spelat en avgörande roll för hur konflikten utvecklats.

Pojken har sedan födseln genomgått en första hjärtoperation. Enligt föräldrarna har hans tillstånd försämrats och han har fått blodtransfusioner.

– Han är den vackraste personen jag någonsin sett. Han är vårt livs kärlek. Han lider mycket, sade Nausheen Gilkar i rätten.

Efter förhandlingen valde domaren att förlänga det tillfälliga beslutet med ytterligare 14 dagar. Under tiden får McKenna West varken träffa pojken eller fatta medicinska beslut om honom. Rättsfrågan om vem som har rätt till barnet – och vem som har rätt att bestämma över hans vård – är ännu långt ifrån avgjord.