Rysk oppositionspolitiker: ”Vi är inne på Putinregimens sista kapitel”

Den ryske oppositionella politikern Ilja Jasjin har funnit sig till rätta i exilen i Berlin, där han driver ett medborgarkontor i stadsdelen Neukölln, strax intill en kebabrestaurang. För honom är dock Tyskland en tillfällig anhalt – en förlängd arbetsresa. Varje morgon vaknar han med tanken att han ska återvända till Ryssland, berättar han.

Jasjin har en gedigen bakgrund inom den ryska oppositionen. Han var tidigare ordförande för Jablokos ungdomsförbund och senare invald i Moskvas stadsdelsfullmäktige. År 2022 dömdes han till åtta och ett halvt års fängelse för att ha spridit information om ryska krigsbrott i Butja. I samband med ett fångutbyte mellan Ryssland och västländerna 2024 släpptes han och kunde lämna landet.

Kontoret i Berlin finansieras av ryska affärsmän i exil. De vill på detta sätt visa sitt motstånd mot kriget, men ingen vill framträda offentligt, förklarar Jasjin.

– Ingen vill få Novitjok smetat på dörren.

Under de senaste veckorna har den ryska valrörelsen präglats av en uppmärksammad händelse. Högsta domstolen i Moskva portade oppositionspartiet Jabloko från parlamentsvalet i september. Partiet var ensamt bland de registrerade partierna om att kräva omedelbara fredsförhandlingar med Ukraina.

Jasjin, som själv lämnade Jabloko 2008, men ändå följt partiets öde med intresse, menar att beslutet kom efter att partiet fått ett oväntat stöd i sociala medier. Flera inflytelserika bloggare och opolitiska profiler började uppmana sina följare att rösta på partiet.

– Kreml trodde att Jabloko skulle få några procent av rösterna. Det skulle bevisa att bara en ynklig minoritet är för fred. I stället gick det tvärtom. Ordet ”fred” fungerar som en magnet. Folk vill inget hellre, konstaterar Jasjin.

Beslutet att porta partiet visar enligt honom att också Putin har märkt att ryssarna är trötta på kriget. Detta trots att de fysiska protesterna hittills varit begränsade i omfattning.

Nu uppmanar Jasjin, tillsammans med andra oppositionsledare som Julia Navalnaja, väljarna att stödja vilket parti som helst – utom Putins parti Enade Ryssland. Målet är att partiet inte ska nå hälften av rösterna.

– Vi kan förstås också bara lägga oss på soffan och vänta på att Putin ska krevera, säger Jasjin ironiskt och tillägger att valresultatet i sig inte är det viktiga.

– Putin kan rita vilken siffra han vill. Det viktiga är stämningen i samhället. Om en stor mängd väljare röstar mot Putins parti förlorar han sin legitimitet för att fortsätta kriget.

Jasjin riktar också skarp kritik mot den europeiska retoriken om Ryssland. Han anser att uttalanden om ryssarnas kollektiva skuld – däribland från EU:s utrikeschef Kaja Kallas – paradoxalt nog överensstämmer med Putins egen propaganda.

– Hon anser att ryssarna är kollektivt skyldiga, att det var ryssarnas fel att Putin startade kriget. Det anser även Putin. Han säger att hela Ryssland står bakom honom. Det är inte sant.

Jasjin medger att många ryssar visserligen inte aktivt vill ha krig, men att de samtidigt kan hävda att Ukraina bär en del av skulden. Ändå kvarstår huvudintrycket: folk vill ha ett slut på kriget.

I juni grundade Jasjin ett nytt parti i Berlin, Mirnaja Rossija, som betyder ”Ett fredligt Ryssland”. Partiets mål är ett maktskifte i Ryssland. Jasjin konstaterar att det är svårt att ena exilryssar, en splittring som han menar är ett arv från Sovjetunionens medvetna politik att atomisera människor. Ukrainare och belarusier har enligt honom haft lättare att förenas i sina nationella frihetskamper.

Trots svårigheterna är han övertygad om att förändringen kommer. Han pekar på flera samverkande faktorer: ekonomin går bakåt, missnöjet växer och kriget går dåligt. Det behövs bara en politisk vilja som triggar igång alltsammans. Han hänvisar till Jevgenij Prigozjins myteri 2023 som kom som en blixt från klar himmel.

– Jag kan inte ge några prognoser, men jag kan analysera tendenser. Och det är tydligt att vi har öppnat sista kapitlet i historien om Vladimir Putin. Ryssland får ett maktskifte, med all säkerhet under vår livstid.