Tonläget trissas upp mot Ungern: Skamfläck för Europa

Ungerns blockad försenar EU:s nya sanktionspaket mot Ryssland

Tanken har varit att lansera ett nytt sanktionspaket, det 20:e så här långt, i samband med att det gått fyra år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari. Men redan innan måndagens utrikesministermöte i Bryssel uttryckte EU:s utrikeschef Kaja Kallas pessimism kring möjligheterna att nå en överenskommelse under dagen.

Anledningen är att Ungern fortsätter motarbeta ett enigt förslag. Bara timmar innan mötet skulle börja meddelade Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó via sociala medier att han har för avsikt att blockera sanktionsbeslutet.

”Tills Ukraina återupptar oljetransporten till Ungern och Slovakien via Druzjba-ledningen kommer vi inte att släppa fram beslut som är viktiga för Kiev”, skrev Szijjártó på X.

Den 400 mil långa Druzjba-ledningen, som transporterar rysk olja genom Ukraina till Slovakien och Ungern, är central i konflikten. Dessa två länder är de enda inom EU som har undantag från unionens importstopp för rysk olja. Sedan den 27 januari är ledningen dock avstängd efter vad som enligt ukrainska uppgifter var en rysk attack.

Både Ungern och Slovakien har reagerat starkt på oljeflödets avbrott och kallat det för ”politisk utpressning”. Som motåtgärd har Slovakiens premiärminister Robert Fico varnat för att stoppa nödleveranser av el till Ukraina om inte ledningen öppnas igen. Ungerns premiärminister Viktor Orban hotar samtidigt att lägga in sitt veto mot EU:s planerade lån på 90 miljarder euro till Ukraina.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) beskriver Ungerns agerande som ”en skamfläck för Europa” och uppmanar till kraftfulla åtgärder.

”Vi måste använda alla politiska muskler vi har för att öka pressen på Ungern och Slovakien,” sade Malmer Stenergard vid sin ankomst till Bryssel. Hon förvarnade om tuffa diskussioner och betonade allvaret i situationen: ”Det handlar om framtiden för europeisk säkerhet. Det här är inget man ska använda i en nationell valrörelse eller dra ut på.”

Stenergard påpekade också att tidspressen är stor. Om Ukraina inte får lånepengarna kan landet stå utan medel redan i april. ”Därför måste vi agera snabbt och se till att dessa länder lever upp till det vi redan har kommit överens om,” underströk hon.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul uttalade att man kommer att försöka få Ungern att ändra sin inställning. Han anser att det inte är rätt av Ungern att svika sin egen historiska kamp för frihet och europeisk suveränitet.

Polens utrikesminister Radosław Sikorski var ännu hårdare i sin kritik. ”Jag hade förväntat mig en mycket större känsla av solidaritet för Ukraina från Ungern, särskilt eftersom Ungern tidigare attackerats av den Röda armén,” sade Sikorski enligt Reuters. Han hävdade att det styrande partiet i Ungern, med hjälp av statlig propaganda, har skapat ett fientligt klimat mot ”aggressionens offer” och nu försöker utnyttja situationen inför det allmänna valet, något han beskrev som ”ganska chockerande”.

På mötets agenda stod även en träff med den amerikanska presidenten Donald Trumps så kallade ”fredsråd”. Utrikesministrarna mötte Nickolaj Mladenov, tidigare bulgarisk politiker och FN-diplomat, som utsetts för att leda detta initiativ. Hittills har EU:s intresse för Trumps fredsråd varit svalt – av unionens 27 medlemsländer har endast Ungern och Bulgarien anslutit sig.

Det föreslagna 20:e sanktionspaketet, som presenterades i fredags, innehåller åtgärder mot 43 nya fartyg som misstänks tillhöra den så kallade ryska spökflottan. Om förslaget antas skulle totalt 640 utpekade fartyg finnas på EU:s sanktionslista. Paketet innefattar också ett stopp för sjötransport av rysk råolja samt insatser för att minska ryska oljeinkomster.

Därutöver vill EU införa sanktioner mot 20 regionala ryska banker och implementera importförbud till unionen för metaller, mineraler och kemikalier från Ryssland. Även exportförbudet från EU-länder till Ryssland skulle utökas för att omfatta bland annat teknik som kan användas i krigföringen.