Båda sidor i Ukrainakriget använder i dag glidbomber för att slå mot mål långt bakom frontlinjen, bland annat för att nå drönaroperatörer som befinner sig flera kilometer från stridslinjerna. Ryssland har också systematiskt använt dessa vapen i sina omfattande attacker mot ukrainska städer nära fronten, vilket lett till betydande förstörelse av civilinfrastruktur.

När kriget inleddes förlitade sig Ryssland på den traditionella glidbomben FAB, ett vapen med anor från andra världskriget som sedan dess har exporterats till ett stort antal länder världen över. Dessa bomber släpps från flygplan och faller därefter fritt mot sina mål utan någon form av styrning eller navigeringssystem.

Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan, förklarar att den ursprungliga taktiken var att fälla bomberna mycket nära målet för att uppnå acceptabel träffsäkerhet. Men det säkerhetspolitiska läget på det ukrainska slagfältet har förändrat förutsättningarna radikalt.

”Traditionellt fäller man bomben väldigt nära målet, men det är livsfarligt som läget ser ut nu med enorma mängder luftvärn”, säger Huovinen.

Utvecklingen av luftförsvarssystem på båda sidor har tvingat Ryssland att anpassa sina taktiska metoder. Som svar på hotet från ukrainskt luftvärn har den ryska krigsmakten börjat använda en mer avancerad modell kallad KAB. Trots det snarlika namnet skiljer sig denna variant betydligt från föregångaren FAB genom sin tekniska konstruktion och användningsområde.

KAB-bomben fästs på en speciell balk under flygplanet, och när den släpps fälls automatiskt två vingar ut som ger bomben glidförmåga. När bomben dessutom släpps från hög höjd kan den flyga många mil i riktning mot det avsedda målet, vilket gör att anfallsflygplanen kan hålla sig utanför räckvidden för fientligt luftvärn.

Den ryska vapenutvecklingen har fortsatt under krigets gång. De senaste modellerna av KAB-bomber har utrustats med tyngre stridsspetsar och betydligt längre räckvidd än tidigare versioner. I slutet av förra året uppgav Ukrainas militära underrättelsetjänst att den ryska bomben kunde användas för att slå mot mål på upp till 200 kilometers avstånd, vilket dramatiskt utökar den ryska krigsmaktens operativa räckvidd.

Rysslands kraftfullaste variant är den KAB-bomb som tagits i bruk sedan 2019, vilken har en stridsspets som väger ett helt ton. Johan Huovinen påpekar att med en sådan enorm sprängverkan behöver vapnet inte ha särskilt hög precision för att orsaka omfattande skador.

”Med den storleken behöver man inte ha jättehög precision”, konstaterar han.

På ukrainsk sida har man hittills främst förlitat sig på amerikansktillverkade glidbomber. Men nu har utvecklingen tagit ett betydande steg framåt. För första gången har en inhemskproducerad modell klarat alla nödvändiga tester och godkänts för operativ användning, enligt uppgifter från landets försvarsdepartement.

Den ukrainska glidbomben, som fått beteckningen GAB, är utrustad med en stridsspets på 250 kilo och kan enligt departementet träffa mål ”dussintals kilometer bort”. Landets försvarsminister Mychajlo Fedorov hävdar att bomben har bättre precision än många av de västerländska och ryska modeller som för närvarande används i kriget.

Fedorov uppger vidare att det ukrainska försvaret redan har beställt och tagit emot ett mindre antal bomber som nu används i träning av landets stridspiloter, vilket tyder på att vapnet snart kan komma till operativ användning.

I en kommentar till tyska Deutsche Welle skriver tillverkaren DG Industry att både navigationssystemet och vinganordningen har utvecklats från grunden specifikt för denna bomb. Samtidigt erkänner företaget att grundprincipen för hur systemen fungerar är liknande de ryska varianterna, även om den tekniska utformningen skiljer sig åt.

En viktig skillnad mellan de ukrainska och ryska vapnen är storleken. Ukrainas glidbomb är betydligt mindre än Rysslands kraftfullare modeller, med sin stridsspets på 250 kilo jämfört med upp till ett ton för de största ryska varianterna. Detta innebär att den ukrainska bomben förmodligen måste kompensera med högre precision för att uppnå samma militära effekt som de större ryska vapnen.

Utvecklingen och produktionen av inhemska glidbomber representerar ett viktigt steg för Ukraina i arbetet med att minska beroendet av utländska vapenleveranser och bygga upp en egen militär-industriell kapacitet under pågående krig.