Bubblande häxkittel pressar finansmarknader

Det är en ovanligt bred blandning av orosmoln som just nu präglar världsekonomin. Höga oljepriser, stigande statsräntor, statsfinansiella problem i flera europeiska länder, inflationsoro och växande frågetecken kring de enorma AI-investeringarna har skapat en spänd stämning på de globala finansmarknaderna. Till detta kommer två pågående krig som fortsätter att påverka både säkerhetsläget och ekonomin – Rysslands invasion av Ukraina och den senaste tidens upptrappning mellan USA och Iran.

Oljepriset har under veckan rört sig i takt med händelseutvecklingen i Mellanöstern. Ett fat Brentolja, den internationella referenskvaliteten från Nordsjön, kostade på fredagen 103 dollar. Det är en nivå som normalt brukar väcka oro bland marknadsaktörer, eftersom höga energipriser riskerar att elda på inflationen och tynga hushållens köpkraft. Priset har stigit efter uppgifter om att USA planerade nya attacker mot Iran – uppgifter som senare dementerades av president Donald Trump.

Även de amerikanska statsräntorna har satt sina spår. De har rusat till historiskt höga nivåer och tidvis pressat börskurserna under veckan. På fredagen hade räntorna dock backat något, och Stockholmsbörsen avancerade 1,6 procent.

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, beskriver nuläget som ovanligt svårbedömt.

– Det är lite av ett sammelsurium av många faktorer som spretar åt olika håll just nu. Det tyder på en ganska stor osäkerhet och möjlig volatilitet även kommande veckor och månader, säger han.

En av de tyngsta frågorna är Frankrike. Landets statsräntor har stigit markant till följd av den höga statsskulden och osäkerheten kring nästa års budget. Flera bedömare har varnat för att en ny eurokris kan vara under uppsegling, med Frankrike i centrum – en oroande tanke eftersom landet är en av eurozonens största ekonomier.

Bakgrunden påminner om den skuldkris som inleddes 2009, när Grekland, Portugal och Spanien fick allt svårare att klara sina åtaganden och euron sattes under hård press. Då krävdes omfattande räddningspaket och flera år av åtstramningar innan marknaderna lugnade sig. Skillnaden är att Frankrike är en betydligt större ekonomi än de krisdrabbade länderna, vilket innebär att en fransk skuldkris skulle få långt allvarligare följder för hela euroområdet.

Såväl Frankrikes premiärminister som landets centralbankschef har försökt dämpa oron genom uttalanden under veckan. Även Christine Lagarde, chef för Europeiska centralbanken (ECB), har sagt att banken har verktyg för att stabilisera finansmarknaderna om det skulle behövas – utan att nämna Frankrike vid namn.

– Det i sig är lite oroande att man säger att det inte är någon fara. Det är klart att många då funderar på om det är ännu värre än vi tror, säger Jens Magnusson.

Trots de många oroshärdarna har börserna visat en anmärkningsvärd motståndskraft. Visst har kurserna pressats, men det är långt ifrån någon panik bland investerarna.

– Börserna tål ganska mycket uppenbarligen. Om man för ett par år sedan hade sagt att långa räntor skulle gå över 5 procent och oljepriser över 100 dollar, skulle man ha varit ganska övertygad om att börserna skulle gå dåligt, konstaterar han.

Förklaringen ligger i att realekonomin fortsätter att leverera. Tillväxten är god i många länder och företagen väntas visa starka vinster. De kommande veckorna publicerar börsbolagen sina kvartalsrapporter för tredje kvartalet, och det är här många investerare hoppas på en räddningsplanka.

– Vinstprognoserna för tredje kvartalet har snarare skrivits upp än ned. Marknaden har på sätt och vis blivit överraskad över hur pass bra det har gått för företagen, säger Jens Magnusson.

Den stora oron finns dock kvar inom AI-sektorn. Teknikjättar som Nvidia, Microsoft och Alphabet har satsat enorma summor på artificiell intelligens, och värderingarna har skruvats upp till nivåer som gör en besvikelse känslig. Om de förväntade vinsterna inte materialiserar sig i den takt marknaden räknat med, kan en kraftig korrektion vara att vänta.

– Där är värderingarna ganska uppskruvade. Om det blir svårt att få hem de vinster som man har räknat med, är det klart att det kan ligga en korrektion i korten, menar Magnusson.

Sammanfattningsvis står finansmarknaderna inför en period där riskerna är många och riktningarna spretiga. Det mesta tyder på fortsatt volatilitet framöver, med kvartalsrapporterna och händelseutvecklingen i Mellanöstern som de viktigaste faktorerna att hålla ögonen på.