Experter: Säkerhetsläget motiverade ingripandet mot exilryssar

Två ryska medborgare i exil, bosatta i Spanien, väckte förra veckan misstankar när de slog läger i närheten av Saabs vd:s bostad i Furuvik utanför Gävle. Paret, som tältade med avancerad kommunikationsutrustning, kom att utredas av polis innan de efter några dagar friades från alla misstankar. Händelsen har väckt frågor om gränsen mellan säkerhetsmedvetenhet och överdriven misstänksamhet i ett allt hårdare säkerhetspolitiskt klimat.

Det var vd:ns personskydd som reagerade på parets brytning och utrustning och larmade polis. På platsen genomfördes förhör med paret i separata rum, och polisen inspekterade den plats där tältet var uppsatt. Parets advokat har tillsammans med Pavel Tjuprunov, representant för Ryska antikrigskommittén i Sverige, hävdat att de två inte hade någon kännedom om att de befann sig nära ett skyddsobjekt. Enligt Tjuprunov framstår myndigheternas agerande som ett uttryck för extra försiktighet i ett enskilt fall.

Ola Svenonius vid Totalförsvarets forskningsinstitut, som har tagit del av fallet via medierna, menar att myndigheternas försiktighet är befogad. Han pekar på att Saabs vd innehar en nyckelposition inom Sveriges försvar och hänvisar till det planerade mordet på vd:n för den tyska försvarskoncernen Rheinmetall förra året. – Det här är ett tecken på att Sverige är på sin vakt, säger han.

Rysslandsanalytikern Stefan Ingvarsson delar den bedömningen. Han understryker vikten av att Sverige tar Rysslands aktiviteter, hot och sabotageförberedelser på allvar. Samtidigt aktualiserar fallet en svår avvägningsfråga: var går gränsen för ett proportionerligt agerande, och när agerar svenska myndigheter på alltför svaga grunder? I juni rapporterade DN om hur ryska sabotage- och hybridoperationer har ökat och tagit nya former. Experter var då överens om att det finns en risk att Rysslands inblandning överdrivs i enskilda incidenter, vilket kan leda till att resurser slösas på fel saker.

Frågan är hur svenska och europeiska myndigheter ska kunna skilja mellan tältande ryssar med kommunikationsradio och en del av en hybridoperation. Stefan Ingvarsson efterfrågar en mogen diskussion om dessa avvägningar. – Vi får å ena sidan inte underskatta hotet, och å andra sidan måste vi upprätthålla de värderingar vi försöker försvara, nämligen besökares integritet, rättssäkerhet och en känsla av att man får sin sak prövad, säger han.

Fallet har uppmärksammats i ryska exilmedier, där parets bakgrund med motstånd mot Putin, kriget och regimen har lyfts fram. Men just regimmotståndet friar dem inte från misstankar, menar Stefan Ingvarsson. Han påpekar att många av dem som har gripits för aktiviteter kopplade till ryska myndigheter samtidigt har engagerat sig för ukrainska flyktingar eller uttalat sig mot kriget i sociala medier. – Ett sådant engagemang betyder egentligen ingenting och kan vara ett sätt för omgivningen att sänka garden. Jag menar att det finns en naivitet kring det här bland många exilryssar, säger han.

Samtidigt tillägger han att det mest sannolika scenariot är att paret är två intet ont anande turister som föll offer för den ökade misstänksamheten mot Ryssland och ryska medborgare i allmänhet. Ola Svenonius är inne på samma linje men betonar att säkerhetshoten måste tas på allvar. – Det är olyckligt att två ryska turister som inte verkar ha haft någon ond avsikt råkade ut för det här. Men rubriken ”Ryskt turistpar med komradio tältade på Saab-chefens tomt – ingen upptäckte något” hade vi inte velat se. Det hade sänt signaler till andra aktörer om att man kan nå exempelvis Saabs vd. Som princip tycker jag därför att det är klokare att personskyddet tar saker på allvar än motsatsen, säger han.

Paret friades från misstankarna efter några dagar. Kommunikationsradion uppgavs vara en bröllopspresent som fungerar bra när mobilerna inte gör det. Enligt P4 Gävleborg överväger paret nu att göra en JO-anmälan om händelsen.