Kinesisk befälhavare anhållen efter att misstänkt skuggfartyg bordats

Den svenska Kustbevakningen har gripit befälhavaren på fartyget Jin Hui efter en bordning som genomfördes under söndagseftermiddagen. Mannen är anhållen misstänkt för brukande av falsk urkund, grovt brott, samt för brott mot sjölagen angående bristande sjövärdighet.

Senior åklagare Adrien Combier-Hogg meddelade i ett pressuttalande att förhör med den anhållne skulle hållas under måndagen och att kontakter med andra myndigheter och länder har inletts för vidare utredning.

Bordningen genomfördes i ett samarbete mellan Kustbevakningen, Polisflyget och Nationella insatsstyrkan. Enligt myndigheterna förlöpte operationen lugnt, och utredningsarbetet fortsatte under måndagen.

”Vi finns fortsatt ombord med utredningsresurser. Vi håller bland annat förhör och genomför husrannsakan,” förklarade Mattias Lindholm, presschef på Kustbevakningen.

Jin Hui är ett 182 meter långt fartyg som seglar under syrisk flagg och är för närvarande olastat. Fartyget återfinns på flera internationella sanktionslistor, däribland EU:s och Storbritanniens. Detta är det femte fartyget som bordats av svenska myndigheter under en kort tidsperiod denna vår.

Besättningen ombord består av personer med olika nationaliteter från asiatiska länder, vilket enligt Lindholm är normalt för internationell sjöfart. Kustbevakningen har dock valt att inte gå in på närmare detaljer om besättningens sammansättning.

Av de fem fartyg som bordats under våren ligger nu tre kvar i svenska farvatten. Två av dessa är belagda med nyttjandeförbud av Transportstyrelsen på grund av brister ombord som måste åtgärdas innan fartygen får fortsätta sin färd.

”Framför allt utgör dessa fartyg en risk för annan sjöfart och för miljön. De är ofta i sämre skick, har ingen flaggstat bakom sig och har otydliga ägar- och försäkringsförhållanden,” påpekade Lindholm.

Östersjön är ett intensivt trafikerat havsområde där mellan 2000 och 3000 fartyg passerar varje dygn. Den ökade aktiviteten från svenska myndigheter mot misstänkta ”skuggfartyg” kommer efter förbättringar i både underrättelsearbetet och den lagliga grunden för ingripanden.

Mattias Lindholm betonar att beslut om bordning inte tas lättvindigt: ”Det krävs ett noggrant beslut innan man ingriper. Sjöfarten har långtgående fri- och rättigheter på havet, och för att ingripa krävs det att man har på fötterna.”

Kustbevakningens förstärkta möjligheter att agera mot misstänkta fartyg har delvis underlättats av lagändringar som trädde i kraft den första mars i år. Dessa ändringar har förbättrat myndighetens förmåga att hantera och dela information mer effektivt.

”Vi har fått nytt lagstöd för att kunna hantera och dela information mer effektivt, och kan fatta ännu säkrare beslut för vår verksamhet,” förklarade Lindholm.

Fenomenet med så kallade skuggfartyg har blivit ett växande problem i internationell sjöfart. Dessa fartyg opererar ofta i en juridisk gråzon med oklar ägarstruktur, bristfällig dokumentation och ibland med falska identiteter. De utgör inte bara en säkerhetsrisk för annan sjöfart utan kan också användas för att kringgå internationella sanktioner eller bedriva annan olaglig verksamhet.

Den svenska insatsen mot Jin Hui är ett exempel på hur europeiska kustbevakningsmyndigheter intensifierat sitt arbete mot denna typ av fartyg, särskilt i strategiskt viktiga havsområden som Östersjön.

Utredningen kring fartyget och dess befälhavare fortsätter, och ytterligare åtgärder kan bli aktuella beroende på vad förhör och husrannsakan ombord kommer fram till.