Nu brådskar det – sista dagen att deklarera

I dag är sista deklarationsdagen – pappersdeklarationer en allt ovanligare syn

Förr var det något av en tradition för många och en form av jippo. Utanför det som kallades Skatteskrapan på Södermalm i Stockholm ringlade sig kön lång när folk lämnade in sin deklaration i absolut sista minuten.

Men sedan länge har Skatteverket lämnat ”Skrapan” och majoriteten av deklarationerna lämnas numera digitalt. Den analoga deklarationskulturen som en gång samlade hundratals stockholmare i långa köer tillhör nu historien.

”Man talade ju förr om en lägereldskänsla när det gällde vissa tv-program som ’Mello’, sportevenemang eller kungliga bröllop. Att lämna sin deklaration på papper var lite grann av en sådan där lägereldsgrej”, säger Johan Schauman, deklarationsexpert hos Skatteverket.

Den digitala transformationen har gått snabbt inom skatteområdet. I år har Skatteverket skickat ut drygt 8,4 miljoner deklarationer, varav nästan 6,2 miljoner gått direkt till digitala brevlådor. Samtidigt fortsätter antalet pappersdeklarationer att sjunka drastiskt år efter år.

”Det har stadigt gått ned i takt med bank-id och du behöver inte ens ha Kivra för att deklarera digitalt utan du kan ringa eller sms:a. Min gissning är att vi kommer att gå ned mot omkring 400 000 i år”, förklarar Schauman angående antalet som fortfarande väljer pappersalternativet.

Digitaliseringen har även förändrat när svenskarna väljer att deklarera. Tack vare möjligheten att få skatteåterbäring redan i april väljer allt fler att deklarera omedelbart när tjänsten öppnar, istället för att vänta till den traditionella deadlinen den 4 maj.

”Det har förskjutits och i dag är det 1,3–1,4 miljoner som deklarerar första dygnet medan det var cirka 250 000 som deklarerade sista dygnet”, berättar Schauman med hänvisning till fjolårets statistik.

Detta representerar en fundamental förändring i svenskarnas deklarationsvanor. Den ekonomiska motivationen att få tillbaka pengar tidigare har skapat en ny typ av beteende, där proaktivitet premieras framför den tidigare traditionen att vänta in i det sista.

För dem som ändå behöver extra tid finns möjligheten att ansöka om anstånd på Skatteverkets hemsida. Men även denna möjlighet blir allt mindre utnyttjad. Schauman uppskattar att det vanligtvis handlar om cirka 50 000–60 000 personer varje år som begär anstånd.

”Det är fascinerande, trots att vi har blivit mer generösa och gjort det enklare att få det här anståndet, så är det färre och färre som begär anstånd”, säger han.

Detta tyder på att Skatteverkets satsningar på att förenkla deklarationsprocessen har varit framgångsrika. Genom förifyllda uppgifter och användarvänliga digitala verktyg har tröskeln för att deklarera sänkts avsevärt jämfört med för ett par decennier sedan.

Utvecklingen speglar en bredare samhällstrend där allt fler myndighetstjänster digitaliseras. Sverige anses vara ett av världens mest digitalt mogna länder när det kommer till offentliga e-tjänster, och deklarationsprocessen är ett tydligt exempel på detta.

Trots digitaliseringens framfart finns det fortfarande grupper i samhället som föredrar den traditionella pappersdeklarationen. Det handlar främst om äldre personer och individer som saknar digital kompetens eller tillgång till elektronisk legitimation.

Skatteverket påpekar att oavsett om man väljer att deklarera digitalt eller på papper är den 4 maj det sista datum som gäller för privatpersoner. För näringsidkare och deras ombud gäller andra datum.

För dem som ännu inte har deklarerat och känner sig stressade inför dagens deadline, påminner Skatteverket om att processen ofta går snabbare än man tror, särskilt om inga ändringar behöver göras i den förifyllda deklarationen.