Nu avgörs om Swedbanks förra vd får fängelse

I Swedbanks skugga: Penningtvättskandalens fyra år långa rättsresa

Det började hösten 2018 när avslöjanden om Danske Banks penningtvättsproblem i Baltikum riktade journalisters uppmärksamhet mot svenska storbanker. Swedbank, som hade omfattande verksamhet i Estland, hamnade snabbt i blickfånget. När dåvarande vd:n Birgitte Bonnesen fick frågor om liknande problem i Swedbank, tonade hon inte bara ner oron utan försäkrade uttryckligen att inga sådana kopplingar fanns.

”Vi har gått igenom alla kunder som var med i mediernas rapportering om Danske Bank och ingen av dem är, eller har varit, kunder i Swedbank. Inte en enda,” sade Bonnesen i en intervju med Svenska Dagbladet.

Men verkligheten skulle visa sig vara en annan. Den 20 februari 2019 avslöjade SVT:s ”Uppdrag Granskning” att ett stort antal misstänkta kunder och transaktioner fanns i Swedbanks estniska verksamhet. Experter menade att dessa uppvisade tydliga varningsflaggor för penningtvätt. Marknadsreaktionen var omedelbar och brutal – Swedbankaktien rasade och börsvärdet sjönk med 40 miljarder kronor under de följande dagarna.

Bara sex dagar senare, den 26 februari, kom nästa slag mot banken. Dagens Nyheter kunde då avslöja att Bonnesen hade informerat vissa aktieägare om det stundande SVT-avslöjandet innan det publicerades. Detta fick Ekobrottsmyndigheten (EBM) att reagera och inleda en förundersökning om obehörigt röjande av insiderinformation.

Efter en husrannsakan mot Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg utökades brottsmisstankarna. Åklagarna hittade material som tydde på att Bonnesen hade kännedom om penningtvättsproblemen i Estland redan när hon hösten 2018 offentligt förnekade att sådana problem existerade. Nu misstänktes hon även för grovt svindleri.

Krisen ledde till en fullständig omstöpning av Swedbanks ledning. I mars 2019, i samband med bankens årsstämma, avskedades Birgitte Bonnesen från vd-posten. Kort därefter lämnade även styrelseordförande Lars Idermark sitt uppdrag. De ersattes senare av Jens Henriksson som ny vd och förre statsministern Göran Persson som ny styrelseordförande – ett tydligt försök att återupprätta förtroendet för den skandalomsusade banken.

Hösten 2022, mer än tre år efter de första avslöjandena, inleddes rättegången mot Birgitte Bonnesen. Åtalet omfattade obehörigt röjande av insiderinformation och grovt svindleri, alternativt grov marknadsmanipulation. På straffskalan fanns fängelse i upp till sex år.

Efter 22 dagars huvudförhandling och flera månaders betänketid kom domen i januari 2023. Tingsrätten friade Bonnesen på samtliga åtalspunkter. Domstolen ansåg att hennes uttalanden hösten 2018 antingen varit korrekta eller alltför generella för att kunna betraktas som straffbara enligt lag.

Fallet var dock långt ifrån avslutat. Ett och ett halvt år senare gjorde hovrätten en helt annan bedömning. I sin dom hösten 2024 fastslog domstolen att Bonnesens uttalanden visst hade varit vilseledande och därmed straffbara. Straffet blev fängelse i ett år och tre månader – ett ovanligt hårt straff i svenskt näringsliv för denna typ av brott.

Nu har fallet nått Högsta domstolen, som efter lång väntan tagit upp målet till prövning. HD:s bedömning utgår från att det redan är bevisat att det under åren 2007-2015 fanns misstankar om penningtvätt inom Swedbank, och att Birgitte Bonnesen var medveten om brister i bankens arbete mot penningtvätt. Kärnfrågan för HD är nu huruvida hennes uttalanden hösten 2018 var så pass vilseledande att de uppfyller lagens definition av svindleri.

Swedbanks penningtvättsaffär representerar en av de största finansskandalerna i svensk modern historia. Den har inte bara kostat banken miljarder i börsvärde utan också allvarligt skadat förtroendet för hela den nordiska finanssektorn. Skandalen har dessutom lett till skärpta regelverk och ökad tillsyn av bankernas arbete mot penningtvätt i hela regionen.

Oavsett utgången i Högsta domstolen kommer fallet att bli ett prejudikat inom svensk ekonomisk brottslighet och sätta ramarna för vad som förväntas av företagsledare när det gäller transparens och kommunikation med marknaden.