Riksbankschefen oroad: ”Måste varna i tid”

Erik Thedéen, chef för Sveriges Riksbank, varnar nu för att det finanspolitiska ramverket som länge utgjort en hörnsten i svensk ekonomisk politik riskerar att undergrävas. I en tid där statsutgifterna ökar och undantag från de strikta budgetreglerna blir allt vanligare, slår Riksbankschefen larm om konsekvenserna för Sveriges ekonomiska framtid.

Thedéen betonar att Sverige historiskt sett har haft en exceptionellt stark position på den internationella finansmarknaden tack vare en låg statsskuld och välskötta statsfinanser. Det finanspolitiska ramverket, som åtnjuter brett stöd från samtliga riksdagspartier, har varit en avgörande faktor bakom denna stabilitet. Denna breda politiska uppslutning kring strikta budgetregler har länge setts som en konkurrensfördel för Sverige gentemot andra länder.

Men nu menar Riksbankschefen att denna styrkeposition riskerar att försvagas. Politikerna har enligt Thedéen börjat göra alltför många avsteg från ramverket, något som kan få långtgående konsekvenser för svensk ekonomi. Ett konkret exempel på sådana avsteg är beslutet att låna pengar för att finansiera den pågående upprustningen av det svenska försvaret.

Även om försvarsupprustningen i sig kan vara nödvändig med hänsyn till den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa, ser Thedéen en risk i att göra alltför många och alltför långvariga undantag från de finanspolitiska riktlinjerna. Han varnar för att en sådan utveckling kan leda till en gradvis försämring av statsfinanserna och undergräva det förtroende som Sverige byggt upp under decennier.

Det centrala i Thedéens varning är betydelsen av internationellt förtroende. Om utländska investerare börjar tvivla på att Sverige förmår upprätthålla ordning på sina statsfinanser, kan konsekvenserna bli kännbara för hela den svenska ekonomin. Ett försämrat förtroende på de internationella kapitalmarknaderna skulle innebära att Sverige tvingas betala högre räntor när staten behöver låna pengar.

Högre räntor på statsskulden skulle i sin tur få spridningseffekter genom hela ekonomin. Det skulle inte bara innebära högre kostnader för staten, utan även påverka ränteläget för företag och hushåll negativt. I slutändan är det därmed Sveriges medborgare som skulle få bära kostnaderna för ett försvagat förtroende.

Riksbankschefen understryker att Sverige fortfarande befinner sig långt från den typ av akuta problem som drabbat länder med mycket höga statsskulder. Samtidigt menar han att det är viktigt att varna i tid, innan situationen förvärras. Han pekar på flera internationella exempel där höga statsskulder har lett till allvarliga ekonomiska svårigheter.

Den nuvarande utvecklingen ger anledning till oro enligt Thedéen. Sverige lånar för närvarande mer än två procent av bruttonationalprodukten både innevarande år och nästa år, vilket han beskriver som ”ganska mycket pengar”. Om denna trend fortsätter under flera år i rad, och dessutom kombineras med en ny ekonomisk nedgång, riskerar Sverige att hamna i ett mycket utsatt läge.

Det finanspolitiska ramverket har sedan dess införande fungerat som en stabilisator för svensk ekonomi genom goda och dåliga tider. Ramverket innehåller regler för överskottsmålet i de offentliga finanserna och utgiftstak för staten. Syftet är att säkerställa hållbara statsfinanser på lång sikt och skapa förutsägbarhet för ekonomins aktörer.

Thedéens varning kommer vid en tidpunkt då många länder i Europa står inför liknande utmaningar med ökade statsutgifter, bland annat för försvar och klimatomställning. Frågan om hur man balanserar nödvändiga investeringar mot behovet av finanspolitisk disciplin är därmed högaktuell långt utanför Sveriges gränser.

Riksbankschefens uttalande understryker den centrala roll som trovärdighet och långsiktighet spelar i modern ekonomisk politik. I en globaliserad värld där kapital rör sig fritt över gränserna är förtroendet från internationella investerare en kritisk tillgång som tar lång tid att bygga upp men som kan gå förlorad snabbt.