Svensk export till USA faller kraftigt – vissa regioner särskilt utsatta

Svensk export till USA sjönk markant under 2025, med en nedgång på hela 9,2 procent jämfört med föregående år. Detta framgår av nya siffror som Länsförsäkringar sammanställt baserat på data från Statistikmyndigheten SCB. I konkreta siffror minskade varuexporten till USA från 186 miljarder kronor 2024 till 169 miljarder kronor förra året.

Den amerikanska marknadens nedgång är särskilt anmärkningsvärd eftersom den totala svenska exporten faktiskt inte backade under samma period. Exporten till Europa förblev i stort sett oförändrad, och vissa marknader visade till och med en uppgång.

”2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export”, förklarar Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar. ”Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA.”

Flera dramatiska händelser under det gångna året har påverkat världsekonomin negativt. USAs president har infört olika tullsatser som försvårat för svenska företag att sälja sina produkter på den amerikanska marknaden. Samtidigt har dollarn försvagats avsevärt på grund av ekonomisk oro. I början av 2025 kostade en dollar drygt 11 kronor, medan kursen nu ligger på 9,18 kronor. Denna valutaförändring slår hårt mot svenska exportbolag.

”Det är ju alltid så att en starkare krona gör vår export relativt dyrare”, konstaterar Stråberg.

Vid en regional nedbrytning av exportdata framträder tydliga skillnader i hur nedgången påverkar olika delar av Sverige. Regioner där USA utgör en betydande andel av exportmarknaden drabbas särskilt hårt.

”I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län”, säger Alexandra Stråberg.

Västra Götalands län, som står för hela 34 procent av den svenska exporten till USA, har upplevt en minskning på 14 procent i varuexporten. Regionens fordonsindustri är särskilt utsatt. Börsjättarna AB Volvo och Volvo Cars, som har stark närvaro i regionen, bekräftar denna nedgång i sina årsredovisningar. Volvo minskade sin omsättning i USA med nästan 15 procent förra året, medan Volvo Cars noterade en nedgång på nästan 8 procent.

Fordonsindustrin är en av de största exportbranscherna till USA, tillsammans med industriella maskiner, elektronik och läkemedel.

Även Stockholms län har drabbats hårt med en minskning på 13 procent av varuexporten till USA. ”Här finns en hel del läkemedelsbolag och så finns fordonstillverkaren Scania också”, förklarar Stråberg.

Kronobergs län uppvisar den mest dramatiska nedgången på hela 35 procent, följt av Västernorrland med 20 procent. Dock representerar dessa regioner en mindre andel av Sveriges totala USA-export jämfört med Västra Götaland och Stockholm.

Trots nedgången för varuexporten finns det en ljusning i att tjänsteexporten till USA faktiskt har ökat något. Detta kan delvis förklaras av att tjänstesektorn inte påverkas lika direkt av tullar. Det handlar främst om affärstjänster och tekniska tjänster som fortsätter att finna vägar till den amerikanska marknaden.

Alexandra Stråberg varnar för att pressen på den svenska varuexporten kan fortsätta framöver. ”Läget måste tas på allvar. Allt mer talar för att tullpolitiken är här för att stanna, och att dollarn kan försvagas igen om oron i Mellanöstern dämpas, vilket riskerar att leda till svagare efterfrågan från USA”, säger hon.

Utvecklingen under 2025 understryker enligt Stråberg hur viktigt det är att Europa förblir en stabil motor för svensk export när den amerikanska marknaden blir allt mer oförutsägbar. För regioner med hög exponering mot USA kan det innebära fortsatta utmaningar under kommande år om inte nya exportstrategier utvecklas eller om de internationella handelsrelationerna förbättras.