Venezuela väntar på oljemiljarderna – ingen vet var pengarna är

USA:s kontroll över venezuelansk oljeexport har genererat intäkter på över 13 miljarder dollar, motsvarande drygt 120 miljarder kronor, sedan president Donald Trump i januari tillsatte en ny regering i landet efter att den tidigare regimledaren Nicolás Maduro tillfångatogs. Detta rapporterar brittiska Financial Times. Av dessa betydande summor har Venezuela hittills endast erhållit cirka tre miljarder kronor, enligt statistik som publicerats på den venezuelanska regeringens webbplats.

Den drastiska skillnaden mellan totala intäkter och utbetalda medel har väckt frågor hos både demokrater och republikaner i den amerikanska kongressen. Representanter från båda politiska lägren har begärt att Trumpadministrationen redogör för var pengarna befinner sig och hur de är tänkta att användas.

Fredrik Uggla, forskare vid Uppsala universitet och tidigare professor i Latinamerikastudier, konstaterar att situationen är oklar. Han påpekar att Venezuela möjligen har mottagit mer pengar än vad som officiellt redovisats, då vissa betalningar kan ha skett direkt till den venezuelanska statsförvaltningen utan att specificeras. Samtidigt understryker han att korruption inom den venezuelanska regimen kan ha lett till att pengar försvunnit.

Representanthusledamoten Joaquin Castro, demokrat, har varit särskilt kritisk och menar att situationen från början handlat om olja, makt och korruption. Han framhåller att miljarder dollar i venezuelanska oljeintäkter nu kontrolleras av Trumpadministrationen utan någon insyn eller skyddsmekanismer. Även den republikanska kongressledamoten från Florida, María Elvira Salazar, har krävt klarhet kring hur pengarna förvaltas.

När Trump tillsatte den nya regeringen i Venezuela hävdade han att både USA och Venezuela skulle dra nytta av det nya samarbetet. Delcy Rodríguez svors in som ny president efter den spektakulära räd då Maduro tillfångatogs. Men enligt Financial Times tyder mycket på att Venezuela ännu inte har fått tillgång till de pengar som genererats från oljeexporten.

Oljesektorn utgör cirka en fjärdedel av Venezuelas bruttonationalprodukt, och amerikanska sanktionslättnader förväntades initialt förbättra landets ekonomi. Situationen har dock förvärrats betydligt efter den förödande jordbävning som drabbade landet i juni, där över 6 000 personer omkom och en stor mängd byggnader förstördes.

Enligt Fredrik Uggla befinner sig den venezuelanska statskassan i akut behov av ett kraftigt kapitaltillskott. Venezuela har en av världens högsta statsskulder, och jordbävningen har skapat enorma humanitära behov. Återuppbyggnadskostnaderna uppskattas till runt 10 miljarder dollar, en summa som ligger i nivå med de oljeintäkter som nu diskuteras.

Venezuela har sedan många år befunnit sig i en djup ekonomisk och social kris. Befolkningen lever i fattigdom och missnöjet stiger bland medborgarna som anser att staten inte ger dem tillräckligt stöd, inte minst efter jordbävningskatastrofen. Den ekonomiska krisen har förvärrats av att landets viktigaste inkomstkälla, oljan, nu till stor del kontrolleras av USA.

Uggla beskriver den nytillträdda regeringens situation som ytterst problematisk. Venezuela fungerar i praktiken som ett amerikanskt protektorat, där regeringen behåller makten så länge den följer USA:s direktiv. Detta gör det svårt för den venezuelanska regeringen att pressa på för att få ut de pengar som landet har rätt till från sin oljeexport.

En demokratiskt vald regering skulle ha haft större handlingsfrihet att förhandla och kräva sina rättigheter, förklarar Uggla. Men Delcy Rodríguez och hennes administration sitter vid makten enbart tack vare USA:s stöd, vilket kraftigt begränsar deras förhandlingsposition. De är i praktiken beroende av amerikansk välvilja för att behålla makten.

Situationen belyser den komplexa maktbalansen i regionen och hur naturresurser kan bli ett politiskt verktyg. Venezuelas enorma oljereserver, som tidigare varit källan till landets välstånd, har nu förvandlats till ett instrument för utländsk kontroll. För den venezuelanska befolkningen innebär detta fortsatt ekonomisk osäkerhet och försämrade levnadsvillkor, trots att landets naturresurser genererar miljarder i intäkter.

Frågan om vart pengarna från oljeförsäljningen tar vägen förväntas fortsätta att vara en het politisk fråga både i USA och Venezuela. Med återuppbyggnaden efter jordbävningen som pressande behov blir transparensen kring oljeintäkterna allt mer kritisk för Venezuelas framtid.