Sveriges längsta skyddsvall testas – ska stå emot havet

I Falsterbo och Skanör genomförs just nu ett unikt stresstest av den omdiskuterade skyddsvallen mot havet. En specialbyggd vågmaskin från Nederländerna har fraktats till platsen för att simulera kraftiga stormvågor. Dånet är öronbedövande när maskinens luckor öppnas gång på gång, och vattenmassor på upp till en meter kastas mot vallens lera och växtlighet. Testet syftar till att ge forskare och kommunen en tydligare bild av hur vallen klarar extrema väderförhållanden.

Projektet har varit kontroversiellt under många år. Naturvärden, golfbanor och privatpersoners havsutsikt har stått mot behovet av skydd mot översvämningar. Nu är runt 30 procent av vallen, som totalt ska bli drygt två mil lång, färdigbyggd. För många boende i de idylliska kustorterna har frågan varit känsloladdad, men successivt har acceptansen vuxit fram. Björn Almström, forskare i kustskydd och erosion vid Lunds universitet, understryker varför insatsen är nödvändig: ”Skanör är ett av de mest översvämningskänsliga områdena vi har i Sverige.”

Poängen med de pågående testerna är inte bara att se om vallen brister, utan att förstå vilken typ av storm den tål. Resultaten ska ligga till grund för beslut om när samhället ska evakueras. Enligt forskaren är det bara en tidsfråga innan vallen får utstå ett verkligt hårt väder. ”Det kommer att komma en storm som får vallen att brista. När vet man inte, det kan bli vilket år som helst”, säger han. Vallen är dock inte konstruerad för stigande havsnivåer i framtiden, utan för dagens klimat och de stormar som kan förväntas i nuläget.

Historien visar att risken är påtaglig. Den kraftigaste storm som forskarna känner till inträffade 1872 och förstörde många hus i Skanör. Om en liknande storm skulle slå till i dag skulle mellan 2 000 och 3 000 bostäder översvämmas. Samhällskostnaderna skulle bli enorma, både i form av materiella skador och för infrastruktur som vägar och elnät. Det är just denna sårbarhet som gör projektet så angeläget för Vellinge kommun.

En avgörande skillnad mot många andra skyddsvallar i Europa är valet av vegetation. På andra håll täcks vallar ofta av kortklippt gräs, vars rötter binder leran effektivt. Här har kommunen istället valt att återställa naturlig växtlighet för att bevara artrikedomen och platsens naturvärden. Anders Purcell, projektledare på Vellinge kommun, förklarar att detta är en medveten avvägning. ”Här har vi velat behålla naturvärden och få en större artrikedom, men att man har en annan typ av växtlighet kan ha betydelse när det kommer stormvågor”, säger han. Den naturliga växtligheten ger ett annorlunda skydd än den täta gräsmattan, och testet visar nu hur den beter sig under extrem belastning.

För kommunens del handlar testerna även om praktisk beredskap. De ska lära sig hur vallen snabbt kan repareras efter ett oväder. Vattenmassorna som slår mot vallen under testdagarna har lockat en del nyfikna ortsbor. Krister Olsson, som flyttat till Skanör för fem år sedan, är en av dem som följer händelserna på plats. Han tror att många i området nu har accepterat läget och ställer sig positiva till bygget. ”Alternativet skulle ju vara att man inte kan försäkra huset”, säger han och betonar den praktiska nödvändigheten.

Olsson tycker att kommunen har agerat rätt som kämpade i domstol för att få bygget godkänt. ”Det är bra att man inte bara blundar”, säger han. De färdigställda delarna av vallen har dessutom blivit en populär promenadstig bland både boende och besökare. ”Jag tycker faktiskt att vallen lyfter miljön, här är ju underbar natur”, konstaterar han.

När vallen är klar kommer den att bli Sveriges längsta skyddsvall mot havet. Totalt sträcker den sig 2,1 mil och består av tre olika typer av skydd. Fjorton kilometer byggs i lera med växtlighet på toppen, sju kilometer utgörs av ett murliknande skydd och resterande del består av sanddyner. På vissa ställen blir vallen runt två meter hög. Projektet följs nu med stort intresse av andra kustkommuner i Sverige, där hotet från havet blir alltmer påtagligt. Erfarenheterna från Falsterbonäset kan bli vägledande för framtida satsningar på klimatanpassning längs hela den svenska kusten.