Boklistan vecka 44: Dödslorden, Kassandrasyndrom, algoritmer och armborst

Bokhösten har inletts med en ovanligt rik utgivning från svenska förlag. Redan vid en första genomgång av årets titlar framträder ett tydligt mönster: många baksidestexter och pressmeddelanden upprepar samma formuleringar, med dödslorder som vaknar, virala karriärer och episk kärlek som ständigt återkommande teman. För läsare som följer branschen blir överflödet påtagligt – och konkurrensen om uppmärksamheten allt hårdare.

Mitt bland alla nya titlar har tidskriften Glänta väckt särskild uppmärksamhet med sitt senaste nummer (nr 2–3/26), som helt ägnas åt ett postapokalyptiskt tema. Carl Cassegård och Håkan Thörn bidrar med ”Det postapokalyptiska manifestet”, en text som utgår från idén att katastrofen inte är ett framtida hot utan redan har inträffat. Temanumret innehåller krisreportage och essäer som kretsar kring samtidens kollapsberättelser, ett ämne som vuxit i betydelse i takt med klimatkris, krig och politisk instabilitet. Glänta har länge varit en central plats för svensk idédebatt, och det senaste numret har redan börjat diskuteras i sociala medier.

Neurokirurgen Rickard L Sjöberg står för ett av numrets mest uppmärksammade bidrag, essän ”Kassandrasyndromet”. Sjöberg utgår från myten om Kassandra, som av gudarna gavs förmågan att förutsäga framtiden men förbannades så att ingen skulle tro henne. Essän har blivit en utgångspunkt för diskussioner om varför varningssignaler från forskare och experter ofta ignoreras – eller tas på allvar först när det är för sent.

Även språkpsykologen Steven Pinker är aktuell med en ny bok på svenska: ”När alla vet att alla vet” (Fri tanke förlag). Pinkers tes är att människors handlingar i hög grad styrs av vad de uppfattar som gemensam kunskap – det vill säga vad ”alla vet”. Pinker är en av vår tids mest uppmärksammade kognitionsforskare, verksam vid Harvard, och har tidigare gett ut flera uppmärksammade böcker om mänsklighetens utveckling. Den nya boken har satt i gång en diskussion om hur sociala medier formar den gemensamma kunskapen. Ett exempel som spridits i samband med boken handlar om hur ett enstaka inlägg om en restaurangupplevelse i New Delhi kunde utlösa en ström av rasistiska påhopp på plattformen X (tidigare Twitter).

Algoritmernas samhällspåverkan är ett annat ämne som präglar höstens kulturklimat. Historiska jämförelser har gjorts med vapenteknologins utveckling: när armborstet introducerades på 1100-talet diskuterades ett totalförbud, och på 1900-talet fördes motsvarande debatt om kärnvapen. Flera debattörer menar att algoritmerna i dag har fått en liknande roll – en teknik utvecklad av techindustrin som påverkar allt från nyhetsförmedling till demokratiska processer, utan att regleras i den takt som krävs.

DN:s kritiker har samtidigt presenterat sin lista över höstens viktigaste böcker. Listan, som röstas fram av tio kritiker på Dagens Nyheter, omfattar tio titlar utkomna efter den 31 juli och ses som en av de viktigaste vägvisarna i den svenska bokhösten. Bakom listan står Åsa Beckman, Jan Eklund, Ingrid Elam, Johanna Käck, Rebecka Kärde, Kristina Lindquist, Maria Schottenius, Jonas Thente, Gabriel Zetterström och Malin Ullgren.

På första plats ligger den australiska författaren Alexis Wrights genombrottsroman ”Carpentaria” (Norstedts, översättning Amanda Svensson), en skildring av en kuststad vid gränsen mellan urbefolkning och vita. Patrick Radden Keefes ”Oligarkens son” (Weyler) tar sig an pengar och kriminalitet i London, medan bulgariske Georgi Gospodinov i ”Vemodets fysik” (Ersatz) utforskar förflutenhetens labyrinter.

Mary Beard, en av Storbritanniens mest kända antikforskare, är aktuell med ”På tal om klassiker” (Natur & Kultur), där hon går bortom myter och eliter. Karolina Ramqvists ”Nattsäsong” (Albert Bonniers förlag) utspelar sig i teaterns värld, och Douglas Stuart – känd för Bookerprisvinnaren ”En liten chans” – är tillbaka med ”John och John” (Albert Bonniers förlag), en berättelse om människoöden på Yttre Hebriderna.

Klas Östergrens ”Inkokt ruda” (Polaris) är ett kammarspel från framtiden med två människor och en AI, medan syriska Samar Yazbek i ”Ger er av, annars dör ni” (Ordfront) analyserar vittnesmål från Gaza. Anne Carsons ”Fel Norma” (Ellerströms) samlar 25 texter av 2026 års Nobelpristagare i litteratur, och Gaea Schoeters ”Trofé” (Ersatz) skildrar en storviltjakt som går över alla gränser – en berättelse som beskrivits som både gastkramande och oförglömlig.

Tillsammans ger titlarna en bild av en bokhöst som präglas av både bredd och allvar, från postapokalyptiska spekulationer till konkreta vittnesmål från konfliktområden. Och medan förlagen kämpar om läsarnas uppmärksamhet med allt mer uppskruvade formuleringar, tycks de verkligt angelägna rösterna ändå ta sig fram.