”Popstar” heter debutalbumet från Felicia, artisten som tidigare var känd som Fröken Snusk. Skivan ges ut på Warner, ett av världens största skivbolag, och markerar en tydlig nystart för en artist som under flera år byggt sin karriär på en maskerad identitet. I en recension av albumet skriver Mattias Dahlström att titeln ska läsas som en extremt tydlig målsättning snarare än en beskrivning av Felicias nuvarande position. Hon vill lyfta sig mot stjärnhimlen, men har ännu inte nått ända fram.

Under namnet Fröken Snusk etablerade sig Felicia som en av Sveriges mest omtalade nya artister. Med en maskerad framtoning och låtar som lekte med provokation och humor byggde hon en stor publik på streamingtjänster och sociala medier. Vägen från den anonyma personan till ett album i eget namn har väckt uppmärksamhet, och ”Popstar” ger henne för första gången chansen att kliva fram utan den tidigare kostymeringen. Att utgivningen sker på Warner, med de distributionskanaler som ett globalt bolag erbjuder, visar att hon siktar högre än att förbli ett internetfenomen.

Ambitionen märks också i årets Melodifestival, där Felicia tävlade med låten ”5 star bitch”. I den sjunger hon självsäkert att hon är ”always number one”. Låten gick till final, men där blev stödet svalare. Internationella jurygrupper, däribland de från populärkulturella spjutspetsnationer som Moldavien och Cypern, gav låten ljummet mottagande. Slutnoteringen blev en placering på den nedre halvan av resultatlistan. Melodifestivalen är sedan decennier Sveriges viktigaste plattform för att lansera ny populärmusik, och en finalplats brukar ge ett rejält lyft i lyssnarsiffror. Ändå är glappet mellan tävlingsframgång och långsiktig artistkarriär ofta stort.

”Popstar” innehåller en ljudbild som hämtar det mesta från den globala pop som dominerar just nu. Enligt recensenten är resultatet ett koncentrat av högenergisk staccato-pop, influenser från äldre eurotechno och en nypa R&B – som om samtida trender slängts på studioväggen för att se vad som fastnar. En hel del fastnar inte. ”Married to the Night” och ”My System” beskrivs som charmigt bubblig danspop och albumets tydligaste höjdpunkter. Andra spår, som ”Sugar High” och ”Hard”, får svalare omdömen: den förstnämnda kallas ytterst genomsnittlig pop, den senare tjatigt maskinell. Recensenten ser svagheterna som en spegling av artistens självpåtagna anonymitet – en image som bygger på att förbli lätt maskerad, även i musiken. Det är en medveten hållning som gjort henne omskriven, men som enligt recensenten också skapar ett avstånd: publiken får aldrig riktigt veta vem det är som sjunger.

Utgivningen sker i en tid av osäkerhet inom musikindustrin. Musiksajten Noisey konstaterade nyligen att flera av världens största popstjärnor befinner sig i kvalitativ nedförsbacke, samtidigt som nästa generation ännu inte tydligt klivit fram. I Sverige är mönstret liknande: toppen domineras av etablerade jätteakter som Håkan Hellström och Veronica Maggio, vilka lämnar begränsat utrymme för nya namn underifrån. Det tomrum som uppstått skulle kunna vara en öppning för en artist som Felicia. Frågan är om ”Popstar” är tillräckligt stark för att ta tillvara på den. Att lansera ett debutalbum i dag är dessutom något annat än för tio år sedan. Streaming har gjort singeln till den dominerande formaten, och få artister får möjlighet att utveckla en helhet över en hel skiva. För Felicia, vars genombrott byggt på virala ögonblick och enskilda låtar, blir albumformen därför ett test: klarar hon att hålla intresset uppe?

Recensenten är tveksam, åtminstone på kort sikt. Melodifestivalens ”smida-medan-järnet-är-varmt”-cykel, där deltagare snabbt ska omsättas i streams och bokningar, gynnar sällan långsiktiga karriärer. Först när Felicia frigör sig från den logiken kan hon på allvar etablera sig som popstjärna, resonerar Dahlström. Betyget för ”Popstar” landar på 2 av 5, med ”Married to the Night” som bästa spår. Det är ett omdöme som signalerar potential – men också att mycket återstår innan titelns löfte är inlöst.

Dela.

14 kommentarer

Leave A Reply