Tyla får inte igång den utlovade festen i Stockholm

Under torsdagskvällen gästade den sydafrikanska artisten Tyla Annexet i Stockholm som en del av turnén ”A*pop”. Förväntningarna var höga, och publiken var på plats för att se en av de mest omskrivna nya poprösterna från södra Afrika. Men enligt recensenten Vera von Otter infriades inte förväntningarna när musiken väl framfördes live. Hennes omdöme är att Tylas lättsamma amapiano-pop kommer till sin rätt betydligt bättre på skiva än på scen.

Tyla, vars fullständiga namn är Tyla Laura Seethal, växte upp i Johannesburg. Hon fick sitt internationella genombrott 2023 med låten Water, som blev en viral succé på TikTok och tog sig högt upp på listor i flera länder. Låten belönades med en Grammy i kategorin Best African Music Performance, en kategori som introducerades 2024 och som markerar att afrikansk populärmusik numera är en självklar del av den globala musikindustrin. Debutalbumet TYLA släpptes året därpå och etablerade henne som en artist med bredare ambitioner än en enskild hit.

Amapiano, den genre som utgör grunden i Tylas musik, växte fram i Sydafrika under 2010-talet, främst i Johannesburgs och Pretorias townshipområden. Genren bygger på jazzinfluerade pianon, djupa basgångar och en långsam, pulserande rytm som ofta kallas log drum. Under lång tid var amapiano främst ett inhemskt fenomen, men med hjälp av streamingtjänster och sociala medier har den nått en helt ny publik. I dag är Sydafrika en av kontinentens viktigaste musikexportörer, och amapiano har blivit den genre som många internationella bokare och musikjournalister har ögonen på.

Torsdagskonserten på Annexet var därför mer än bara en spelning i en turné. Annexet ligger i Globenområdet i södra Stockholm och är en arena som ofta används av internationella artister som vill testa ett mellanstort format. För svensk del innebär Tylas besök att amapiano-soundet nu nått en bredare publik även här. Det är en utveckling som märks i flera europeiska städer, där genren har skapat nya scener och lockat en ung, musikintresserad publik.

Men det var alltså på scenen som kvällen inte nådde ända fram. Vera von Otter beskriver hur Tylas musik, som i inspelad form är fylld av detaljer och nyanser, tunnade ut i Annexets ljudbild. Det som på skiva är dansant och smittande upplevdes som enformigt och platt i konsertsammanhang. Kritiken är värd att sätta in i ett större sammanhang. Amapiano är en genre som har konstruerats för dansgolv, med repetition och små variationer som grund. Att överföra den till en traditionell scen med stora högtalarsystem och visuella effekter har visat sig vara en utmaning för fler artister än Tyla.

Samtidigt är turnén ett viktigt steg i hennes karriär. Hon är en av de få sydafrikanska kvinnliga artister som nått ut brett internationellt, och hennes genombrott har öppnat dörrar för andra unga akter från regionen. A*pop-turnén är ett exempel på hur afrikanska artister i dag kan turnera i Europa på en nivå som tidigare var reserverad för etablerade västliga popstjärnor. Det stärker bilden av amapiano som en kommersiell kraft, inte bara en kulturell rörelse.

Frågan är nu hur genren utvecklas vidare i liveformat. Tylas konsert på Annexet visar att intresset finns och att publiken vill ta del av amapiano även på svenska scener. Men den visar också att genren ännu inte är fullt anpassad till en typisk konsertkväll. För Tyla, som fortfarande befinner sig i början av sin internationella karriär, kan den typen av insikter bli lika viktiga som listplaceringar och priser. Att bygga en turné som bär musiken live är nästa steg, och det återstår att se om amapiano hittar ett sätt att göra det utan att förlora sitt grundläggande sound.