Filippa Kindblom: Nu heter alla Jane Doe

En ung kvinnlig student vid Cornell University i USA har stämt flera manliga studiekamrater efter att ha anklagat dem för gruppvåldtäkt. I den civilrättsliga stämningsansökan är hon anonym och går under namnet Jane Doe. Det är en pseudonym som ofta används i amerikanska rättsprocesser för att skydda målsägandens identitet.

Nu har fallet fått en bredare betydelse. På campus och i sociala medier växer en rörelse fram där studenter och andra kvinnor uppmanar varandra att berätta om sina erfarenheter. Budskapet är att alla, i praktiken, kan vara Jane Doe. Rörelsen beskrivs som en sorts #metoo för USA:s elituniversitet.

Cornell är ett av USA:s mest prestigefyllda lärosäten och ingår i Ivy League, en grupp universitet som länge förknippats med makt, rikedom och inflytande. Att anklagelser om gruppvåldtäkt väcks mot studenter vid ett sådant lärosäte väcker frågor om hur sexuellt våld hanteras i miljöer där status och sociala nätverk ofta väger tungt.

Den aktuella stämningen är civilrättslig, vilket innebär att kvinnan inte kräver att de utpekade männen ska dömas till fängelse, utan att domstolen ska pröva hennes krav på skadestånd och ansvar. Hon har valt att vara anonym, något som är vanligt i mål av det här slaget. Många offer för sexuella övergrepp avstår från att gå till polisen av rädsla för att inte bli trodda, för repressalier eller för att processen ska bli offentlig.

Rörelsen ”alla heter Jane Doe” har vuxit fram som en reaktion på detta. Genom att använda samma namn vill kvinnor visa att övergreppen inte är isolerade händelser, utan del av ett mönster. På sociala medier delar studenter berättelser om allt från trakasserier till våldtäkt, ofta utan att våga ange sina riktiga namn. Hur Cornell och rättsväsendet agerar i det aktuella fallet återstår att se.

Bakgrunden till rörelsen är större än det enskilda fallet. Sedan #metoo slog igenom 2017 har sexuella övergrepp inom högre utbildning uppmärksammats i allt högre grad. Flera av USA:s ledande universitet har anklagats för att skydda sina anseenden snarare än sina studenter. Kritiker menar att disciplinära system ofta är långsamma, hemliga och präglade av en kultur där offren tystas.

I USA har federal lagstiftning, framför allt Title IX, gett universitet ett särskilt ansvar att utreda anklagelser om sexuella övergrepp. Samtidigt har många studenter valt att gå via domstolarna i stället, eftersom de inte litar på att lärosätena ska göra rättvisa. Den nya vågen av stämningar mot elituniversitet har bidragit till att flera skolor sett över sina rutiner.

För Cornell handlar det nu om att hantera en situation som kan få långtgående konsekvenser. Universitetet, som ligger i Ithaca i delstaten New York, har länge haft ett gott rykte internationellt. Men precis som andra Ivy League-universitet verkar Cornell i en miljö där anklagelser om sexuella övergrepp återkommande förekommer. Det aktuella fallet kan bli ytterligare en påminnelse om att maktstrukturer och sexuellt våld även finns på de mest exklusiva utbildningsinstitutionerna.

Rörelsen ”alla heter Jane Doe” har ännu ingen formell ledare eller organisation. Den består av studenter, alumner och aktivister som använder sociala medier för att skapa synlighet. Många menar att det är just anonymiteten som gör rörelsen stark: den visar att vem som helst kan vara ett offer, oavsett bakgrund, klass eller universitet.

Samtidigt väcker fallet svåra juridiska och etiska frågor. Hur ska ett universitet balansera rätten till anonymitet med rätten till en rättvis process för de anklagade? Hur ska domstolar hantera bevisning i fall där förövare och offer ofta känner varandra och där övergreppen sker i slutna sällskap? Dessa frågor är inte nya, men de har fått förnyad aktualitet genom Jane Doe och den rörelse som vuxit fram kring henne.

Det som började som en stämningsansökan från en enskild student har därmed utvecklats till en bredare diskussion om sexuellt våld, makt och ansvar på USA:s mest prestigefyllda lärosäten. Frågan är nu hur Cornell och andra universitet väljer att svara.