Helmerson: Kamratuppfostran på internat? Det hade vi inte en aaaning om!

Polisutredningen kring Sigtuna humanistiska läroverk har återigen satt fokus på nollning och kamratuppfostran vid svenska internatskolor. Enligt SVT har polis inlett en utredning med anledning av uppgifter om kränkande behandling av elever. Brott misstänks, och händelsen har väckt stor uppmärksamhet.

Sigtuna humanistiska läroverk är en av Sveriges mest kända internatskolor. Skolan ligger i Sigtuna norr om Stockholm och har i flera decennier lockat elever från hela landet. Den aktuella utredningen rör det som beskrivs som en kultur av kamratuppfostran, där äldre elever har en fostrande roll gentemot yngre. En expert som uttalade sig i SVT säger sig inte vara förvånad över uppgifterna. Hen pekar på skolans långa tradition av att äldre elever tar ansvar för de yngre, något som i praktiken skapat utrymme för förnedrande ritualer. Flera tidigare elever har också beskrivit en tystnadskultur, där den som säger ifrån riskerar påtryckningar från tidigare årskullar.

Det är inte första gången som svenska internatskolor hamnar i blåsväder. För tre år sedan rapporterades det om ett internat där förstaårselever kläddes ut till varmkorvar och tvingades servera sig själva på silverfat till äldre elever. Fem år före det kom uppgifter om ett annat internat där elever tvingades putsa tredjeårselevernas skor. Den som inte utförde uppgiften perfekt fick springa 56 varv runt skolan samtidigt som eleven sjöng Kungssången baklänges. Även andra incidenter har uppmärksammats, med inslag som strykjärn, hockeypuckar och uppstoppade fältharar. Mönstret är återkommande, trots att skolledningar gång på gång lovat förbättringar.

Den nu aktuella utredningen aktualiserar en gammal problematik. Internatskolornas slutna miljöer skiljer sig från vanliga skolor. Eleverna bor, äter och studerar tillsammans under hela terminen, vilket gör att händelser kan hållas inom huset. Kamratuppfostran har historiska rötter i den svenska internatskoletraditionen. Systemet med så kallade prefecter – äldre elever med tillsynsuppgifter – har funnits i både Sverige och andra länder. I teorin kan det skapa disciplin och gemenskap. I praktiken har det ofta inneburit att yngre elever utsätts för kränkningar i tysthet. Liknande skandaler har skakat internatskolor även i Storbritannien, där traditioner som fagging har en lång och omdebatterad historia.

Under senare år har trycket ökat på skolor att arbeta aktivt mot kränkande behandling. Skollagen och diskrimineringslagen ställer tydliga krav på skolors trygghetsarbete, och Skolinspektionen granskar regelbundet verksamheten. För internatskolor är frågan särskilt komplex, eftersom eleverna inte kan lämna skolan efter dagens slut. Den som utsätts kan uppleva att det inte finns någon fristad. Samtidigt utsätts skolledningar för påtryckningar från före detta elever och föräldrar som värnar om traditionerna. Det gör det svårt att bryta destruktiva mönster.

Hittills har reaktionerna efter SVT:s rapportering präglats av både förvåning och krav på åtgärder. Experter, författare och tidigare elever har genom åren engagerat sig i frågan. Rektorer och andra företrädare har uttryckt sin bestörtning och lovat att liknande saker inte ska upprepas. Ändå fortsätter uppgifterna att komma. Det tyder på att problemen är djupare än enskilda löften om förändring. Den pågående polisutredningen kan ge svar på vad som faktiskt har hänt vid Sigtuna humanistiska läroverk, och om skolans ledning har brustit i sitt ansvar.

Utredningen kan också få betydelse för hela synen på internatutbildning i Sverige. Under de senaste åren har flera skolor sett över sina traditioner i ljuset av ökade krav på trygghet och elevinflytande. Om Sigtuna visar sig bli ytterligare ett fall där kamratuppfostran gått över styr, kan det leda till skärpta krav och en bredare debatt om hur dessa skolor styrs. Frågan är om skolorna nu förmår bryta med en tradition som gång på gång lett till samma typ av övergrepp.