Kulturdebatt. Sverige bör driva på för globalt straffansvar för ekocid

Kraven på att göra ekocid – allvarlig och omfattande miljöförstörelse – till ett internationellt brott har tagit konkret form. Vanuatu, Fiji och Samoa har formellt föreslagit att Romstadgan, som ligger till grund för Internationella brottmålsdomstolen (ICC), ska ändras så att grova miljöbrott blir ett eget brott, vid sidan av de fyra brott som i dag omfattas. Förslaget har stöd av Demokratiska Republiken Kongo. Ännu har dock inget europeiskt eller västerländskt land anslutit sig till initiativet.

Romstadgan undertecknades 1998 och var första gången som världens länder enades om gemensamma regler för några av de allvarligaste brotten: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Lika viktigt var att domstolen fick jurisdiktion över enskilda personer. Den som beordrat eller utfört sådana brott kan ställas inför rätta, oavsett om det rör en befälhavare eller en stats- och regeringschef. Nationella domstolar kan också pröva dessa brott. Något motsvarande internationellt miljöbrott finns däremot inte.

ICC:s åklagarkansli publicerade 2025 en policy för hur miljöskador ska hanteras inom ramen för de befintliga brotten. Romstadgan slår fast att angrepp som kan medföra vidsträckta, långvariga och allvarliga skador på den naturliga miljön kan utgöra krigsförbrytelser. Förespråkare menar att det inte räcker. Många uppenbart miljöskadliga och hänsynslösa handlingar i fredstid faller utanför de fyra brottskategorierna.

Vad som avses med ekocid är ännu inte internationellt definierat. Det förslag som en internationell grupp forskare och juridiska experter har presenterat handlar om olagliga eller hänsynslösa handlingar som utförs med insikt om en påtaglig risk för allvarlig och antingen vidsträckt eller långvarig skada på miljön. Det kan röra sig om skador på biologisk mångfald, mark, atmosfär, sjöar, floder och hav. Ekocid är tänkt att vara ett personligt straffansvar, inte bara för politiska ledare utan också för civila och kommersiella verksamheter.

Rysslands krigföring i Ukraina brukar nämnas som ett exempel på handlingar som skulle kunna rubriceras som ekocid, med ansvar på flera nivåer ända upp till president Vladimir Putin. Men brottet är inte begränsat till väpnade konflikter. Det är just fredstida verksamheter, från industri till storskaliga projekt, som förespråkare vill kunna ställa till svars. Av de länder som står utanför Romstadgan – bland dem USA, Ryssland, Kina, Indien, Saudiarabien, Israel och Nordkorea – väntas få eller inga stödja en utvidgning. För de länder som är parter, däribland samtliga EU-medlemsstater, finns enligt förespråkare inga rationella skäl att avstå.

Frågan har väckt särskild uppmärksamhet i Sverige. Redan vid FN:s miljökonferens i Stockholm 1972 varnade statsminister Olof Palme för ekocid, med sikte på avsiktlig miljöförstörelse i krig – inte minst USA:s användning av det giftiga bekämpningsmedlet Agent Orange i Vietnamkriget. Sverige har sedan dess haft ett internationellt anseende som pådrivande miljönation, även om den bilden inte alltid har varit rättvis. I den svenska debatten har det därför lyfts fram att Sverige bör ta en formell roll i arbetet med att få in ekocid i Romstadgan.

Frågan handlar också om företags och investerares ansvar. En internationell kriminalisering skulle sända en tydlig signal om att verksamheter som bidrar till allvarlig miljöförstöring kan få rättsliga konsekvenser. Parallellt pågår en bredare utveckling. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har fått genomslag i rättsprocesser, även på miljöområdet. EU har antagit ett direktiv om företags gränsöverskridande aktsamhetsansvar, liksom ett direktiv om miljöskydd genom straffrättsliga bestämmelser som hänvisar till ekocid. Även Europarådet har nyligen antagit en konvention med motsvarande syfte.

Historien visar att internationella avtal kan styra företag i hållbar riktning. Montrealprotokollet från 1987, som ledde till utfasningen av ozonnedbrytande ämnen, brukar nämnas som ett framgångsrikt exempel. Samtidigt är ekocid ingen universallösning. På klimatområdet är det svårt att peka ut en enskild gärningsman, eftersom skadorna orsakas av den sammanlagda nettoökningen av växthusgaser. Ekocid är i stället avsett för konkreta brott med en tydlig koppling till skada eller risk för skada.

I Sverige har frågan fått brett stöd. Miljö- och människorättsorganisationer, fackförbund, juristnätverk, religiösa samfund och delar av näringslivet har ställt sig bakom en global kriminalisering. Att formellt driva frågan inom Romstadgan beskrivs i debatten som en lågt hängande frukt för en ny regering som vill markera Sveriges globala miljöengagemang. Enligt förespråkarna skulle ett sådant steg vara en naturlig fortsättning på den internationella miljöpolitik som Sverige har fört sedan 1970-talet.