Kalena: Demokratin är alltid fylld av skräck i USA

I USA sammanfaller valperioden med höstens mest symboltunga högtider. Halloween firas den 31 oktober, och val till kongressen hålls alltid den första tisdagen efter den första måndagen i november. Så snart valet närmar sig blandas politiska plakat med spindelväv, kistor och pumpor i trädgårdar och på altaner. I Washington DC:s förorter syns valaffischer intill dockor av såväl avlidna domare som sittande presidenter.

Under valhösten 2020 var det vanligt att Joe Biden-skyltar kombinerades med en docka föreställande Ruth Bader Ginsburg, den omtyckta domaren i Högsta domstolen som avled i september det året. Hon var liten till växten men respektingivande, och för många väljare blev hon en symbol för liberala värden. Andra valde att ställa ut figurer av Donald Trump, som då var president. Vid ett av Trumps valmöten dök han upp på scenen klädd i svart rock och svarta handskar – en mörk silhuett mot scenljuset. Hans kampanjmedarbetare hade samtidigt gjort en satirisk film där Kamala Harris, demokraternas vicepresidentkandidat, stal godis från barn. Anhängarna skrattade, medan kritiker såg det som ett tecken på polarisering.

Kongressvalen i USA är mellanval som äger rum mitt i en presidents mandatperiod. Vartannat år väljs samtliga 435 ledamöter i representanthuset och omkring en tredjedel av senatens 100 platser. Valen ses ofta som en folkomröstning om den sittande presidentens politik. De senaste decennierna har valdeltagandet i mellanval legat lägre än i presidentval, men trenden har brutits i några val. Det beror bland annat på ökat politiskt engagemang och mobilisering genom sociala medier.

I Washington, där makten är koncentrerad till Capitolium och Vita huset, märks valrörelsen på nära håll. Men det är i förorterna, med sina rymliga trädgårdar, som den visuella politiska kulturen blir som tydligast. Halloween erbjuder en möjlighet att uttrycka politiska åsikter med humor och skräck. Ett skelett i trädgården kan vara ren dekoration – eller en kommentar till det politiska läget. En vanlig referens är Ingmar Bergmans film ”Det sjunde inseglet” från 1957, där en riddare spelar schack mot Döden. I en trädgård i Washington stod ett svart plastbord med schackpjäser under ett skelett, en blinkning till filmen. Skelettet, som kallades George, köptes från en stor butikskedja och blev en symbol för den politiska hösten.

Mellanårsvalet 2022 väckte särskild uppmärksamhet eftersom Donald Trump fortsatte att vara en central gestalt i det politiska landskapet. Han kallades återkommande för ”den första orangefärgade presidenten” – en benämning som användes både skämtsamt och kritiskt. Oavsett valresultat väntades valet generera stora rubriker. För många amerikaner var det också ett test på demokratins hälsa efter stormningen av Kapitolium i januari 2021.

I Sverige är mönstret annorlunda. Här tycks regeringsbildningen ibland flyta ihop med julförberedelserna. Julpyntet dyker upp i butikerna redan i slutet av september, och i ett sekulariserat land kan partiledare behöva påminnas om samarbetets grunder. Fast skillnaden är tydlig: medan svenska politiker förhandlar i kulisserna, har den amerikanska valrörelsen ett tydligt kulturellt fönster mellan Halloween och Thanksgiving.

Thanksgiving, som firas i slutet av november, är en familjehögtid där politiska samtal ofta blir en del av middagen. I USA brukar julen komma först sedan dessa högtider är avklarade. I de stora köpcentrumen säljs pumpor och höstdekorationer innan tomten och renarna tar över. Det gör att den politiska valrörelsen pågår i en tid då många amerikaner redan har fullt upp med familj, traditioner och festligheter.

För Sverige är det amerikanska valet av stort intresse, eftersom USA är en av Sveriges viktigaste allierade och handelspartner. Washington är en av världens mest inflytelserika huvudstäder, och Stockholm, Sveriges politiska centrum, följer utvecklingen noga. USA:s politik påverkar globala marknader, handelsvillkor och säkerhetspolitik, vilket gör att valet också följs av investerare. Även om de svenska traditionerna kring högtider skiljer sig från de amerikanska, är grundfrågan densamma: hur får man människor att engagera sig i demokratin när vardagen är full av annat?

Valhösten i USA är med andra ord en tid då politik och folkkultur går samman. Den präglas av pumpor och valsedlar, av skelett och kandidater – och av försök att nå väljare i en högtidstät vardag. I årets mellanval handlade det inte bara om enskilda frågor, utan också om tilltron till det politiska systemet. Den frågan lär inte försvinna efter valdagen.