Kön ringlade lång utanför entrén till Nordens Ark i Hunnebostrand i Bohuslän. Men det var inte längden som väckte uppmärksamhet. Det var kläderna. Nästan alla besökare över tolv år såg ut att vara på väg mot en tredagars fjällexpedition: vandringskängor, friluftsbyxor, skaljackor och ryggsäckar. Familjer verkade ha tömt hela butikshyllor på funktionsplagg, och när de rörde sig prasslade det i de vindtäta materialen.
Nordens Ark är en djurpark, inte ett naturreservat utan tak och toaletter. Från spångarna kan man blicka ut över skogspartier, men mer friluftsaktigt än så blir det inte. Ändå såg besökarna ut som om de när som helst var beredda att vandra mot Kebnekaises topp.
Frågan är varför en djurpark i Bohuslän har blivit ett så tydligt skyltfönster för friluftslivets klädkod.
Outdoortrenden gjorde sitt intåg i modet framför allt efter pandemin, när många svenskar återupptäckte naturen. Det som tidigare betraktades som utrustning blev plötsligt mode: snörningar från vandringskängor, värmande fleece, snoddar och kabinhakar på väskor. Flera stora modehus tog in elementen i sina kollektioner, från svenska Acne till globala kedjor som H&M. Den utvecklingen förstärktes av att allt fler arbetade hemifrån. När gränsen mellan jobb och fritid suddades ut blev också gränsen mellan sportkläder och vardagskläder allt otydligare.
Nu menar flera bedömare att trenden har nått sin kulmen. Unga stadsbor matchar denim med axelväskor i meshtyg från det svenska märket Klättermusen. Gore-Tex-skor bärs mitt i city utan att någon höjer på ögonbrynen. Och på second hand-marknaden har friluftskläder blivit svindyra — ett tydligt tecken på att intresset är brett och efterfrågan hög.
Den gamla innebörden av ”outdoormode” har därmed förskjutits. Tidigare handlade det om plagg för att vistas i terräng. Numera räcker det att lämna lägenheten för att klä sig i tekniska material. För att hysa varma känslor för Fjällräven behöver man varken ha sett en levande räv eller någonsin ha satt sin fot mot en fjälltopp.
Fjällräven, som grundades i Örnsköldsvik 1960 och bland annat är känt för ryggsäcken Kånken, har gått från att vara ett praktiskt friluftsmärke till att bli en global modestatus. Kånken syntes länge på skolbarns ryggar, men har under senare år blivit en accessoar i storstadsmiljöer världen över. Företaget är ett av de tydligaste exemplen på hur svensk friluftstradition översatts till internationell modehandel.
Det är inte bara marknadsföringen som ligger bakom friluftsfebern. Modeforskare och trendanalytiker ser valet av plagg som en identitetsmarkör. Kläderna signalerar inte nödvändigtvis vilka vi är, utan vilka vi vill vara: fria, kloka och sunda människor som inte är fjättrade vid skärmar utan värderar naturupplevelser högt. I rätt outfit är det lättare att färdas dit — om så bara i tanken.
Att trenden fått kommersiell kraft syns också i stadsbilden. Drottninggatan i Stockholm, en av landets mest trafikerade handelsgator, har på några år blivit ett stråk för friluftsbutiker. Naturkompaniet, en av Sveriges största friluftskedjor, ligger där — i sällskap av både svenska och internationella varumärken som vill fånga upp den växande efterfrågan. Att friluftshandeln etablerar sig på de dyraste lägena i centrala Stockholm visar hur lukrativ nischen har blivit.
Inte heller internationellt visar trenden några tecken på att klinga av. Gorpcore — att bära tekniska friluftsplagg som vardagsmode — har blivit ett etablerat begrepp inom modevärlden. Globala jättar som The North Face och Arc’teryx har ökat sin närvaro i stadsmiljöer, samtidigt som snabbmodekedjor lanserar egna linjer med tekniska material.
Kritiken har dock inte låtit vänta på sig. Modekritiker menar att syntetiska funktionsmaterial hör hemma i skog och på fjäll, inte i city. Att bära tekniska plagg i stan har jämförts med att matcha kostym med sneakers — något som många anser vara både obekvämt och estetiskt tveksamt. ”Syntet är för sport och skog, inte för stan”, lyder en vanlig invändning. Det går, enligt kritikerna, alldeles utmärkt att klä sig varmt och bekvämt utan att se ut som en skyltdocka i en friluftsbutik.
När regnet till slut kom över Nordens Ark fick funktionsplaggen ändå sin revansch. Lädersandaler läckte, bomullsklänningar blev snabbt genomskinliga och flera besökare fick rusa i skydd. Kvar vid djurhägnet stod familjerna i sina vandringskängor och skaljackor, helt oberörda av ovädret. Den sommardagen stod valet mellan stil och funktion — och naturen avgjorde till slut.
