Vecka 42 i bilder – se världen genom DN-fotografernas ögon

I veckans reportage ryms flera skilda öden: en konstnärs utställning på Moderna museet, en ung kvinnas kamp mot bröstcancer, en familjs flytt till ett kollektiv i Ångermanland och en skatteomröstning i Kalifornien. Tillsammans ger de en bred bild av både Sverige och omvärlden.

Jan Håfströms ateljé i Liljeholmen är belamrad med verk från sex decennier. Tre rum rymmer en stor del av produktionen, och ändå har flera verk just flyttats till Moderna museet i Stockholm, där soloutställningen ”En förlorad värld” nyligen öppnat. För Håfström handlar måleriet om att skapa en relation till sin far, ett tema som löper genom hela utställningen. Moderna museet är Sveriges främsta museum för modern och samtida konst, och en soloutställning där brukar ses som en markering av en konstnärs ställning. Håfström, verksam sedan 1960-talet, har arbetat med allt från måleri och skulptur till teckning, scenografi och film. Hans breda uttryck har gjort honom till en centralgestalt i svensk konsthistoria.

En helt annan historia utspelar sig på en canceravdelning i Sverige. Julia Dang, 30, är influencer och modekreatör. Hon är en av de få kvinnor under 40 som får bröstcancer – statistiskt handlar det om färre än fem procent av alla som drabbas. Dang har valt att göra sjukhusvistelsen till en personlig modevisning. ”Antingen kan jag vara ful, deppig och ledsen hela tiden. Eller så är jag snygg, rolig och har cancer”, säger hon. Hennes berättelse har fått stor spridning och sätter fokus på unga patienters situation. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, men unga drabbade hamnar ofta i skuggan i debatten. Genom att vägra ge upp sin identitet som modekreatör utmanar Dang bilden av hur en cancersjuk ska vara.

Längre norrut, i Ångermanland, har Oscar Preibsch och Isabella Wirström gjort en annan typ av livsstilsförändring. De lämnade Stockholmsförorten för ett timmerhus i Skogsnäs kollektiv. Det var när Preibsch letade samplingar till sina hiphop-beats som han hittade Mikael Ramels proggklassiker ”Till dej”. Texten ”lycklig och fri, skogen ger energi” blev en vändpunkt. I dag odlar familjen grönsaker, sköter höns och lever tillsammans med andra i kollektivet. Barnen Kenai, 10 år, Frej, 6 år, och Jordi, 10 månader, har snabbt börjat trivas. Flytten från stad till land har blivit en allt tydligare trend i Sverige, inte minst efter pandemin när distansarbete öppnade nya möjligheter. För Preibsch och Wirström handlar det inte bara om bostad, utan om ett sätt att leva där musiken, naturen och gemenskapen hänger ihop.

På andra sidan Atlanten, i San Diego, lever Trina och Ralph Blair på fattigdomsgränsen. I november får Kaliforniens väljare ta ställning till en engångsskatt för miljardärer, ett förslag som skulle gynna familjer som deras. ”Skatten skulle i alla fall vara ett viktigt första steg, en markering mot girigheten”, säger Ralph. Kalifornien är USA:s folkrikaste delstat och har en av världens största ekonomier, med Silicon Valley som hem för många av techindustrins mäktigaste företag. Förslaget har blivit en av de hetaste valfrågorna i delstaten. Förespråkare menar att en skatt på extremrikedom kan finansiera bostäder, sjukvård och utbildning, medan motståndare varnar för att den kan driva kapital och företag till andra delstater. Oavsett utgång har frågan satt ljus på den växande ojämlikheten i USA.

Det som förenar dessa reportage är människor som på olika sätt bryter mot förväntade mönster. En konstnär som utforskar sitt förflutna, en ung kvinna som vägrar låta sjukdomen definiera henne, en familj som byter stadsliv mot kollektiv och väljare som ställs inför en historisk skattefråga. Tillsammans ger de en bredare bild av både Sverige och omvärlden just nu.