Ledare: Hamas släppte loss mörkret – hur skingrar vi det?

Tre år har gått sedan Hamas gick över gränsen från Gaza till Israel den 7 oktober 2023. Inledande rapporter gav intryck av ett militärt angrepp, men attacken riktade sig mot civila israeler. Människor dödades vid busshållplatser, i sina hem och på väg till vänner och familj. Fler än 1 200 personer miste livet. Bland offren fanns 380 unga festivalbesökare som sköts ihjäl på en musikfestival. Hundratals togs som gisslan och fördes ned i Gazas tunnlar. Det har beskrivits som den värsta attacken mot judar sedan Förintelsen.

Attacken fick omedelbart genomslag långt utanför Israel. I Tyskland kastades brandbomber mot synagogor, och minnesmärken över Förintelsen vandaliserades. I Frankrike registrerades över 800 antisemitiska incidenter under några veckor. I Lyon knivhöggs en judisk kvinna; på lägenhetsdörren fanns ett hakkors. I USA spred sig hoten mot judiska studenter på universitetscampus runtom i landet. I Sverige konstaterade polisen att hotbilden mot judar förvärrats till en allvarlig nivå, och på flera platser firades attacken. Den judiske doktoranden Daniel Leviathan sade i Expressen att hatet på gatorna var öronbedövande, och att judar i Sverige inte känt sig så otrygga sedan andra världskriget.

Även i Israel ändrade attacken förutsättningarna. Premiärminister Benjamin Netanyahu stod inför ett val, korruptionsutredningar och en regering med högerextrema partier. Efter attacken pressades han att agera. I regeringsunderlaget fanns krafter som länge motsatt sig en tvåstatslösning och som hellre såg att stora delar av Gaza och Västbanken införlivades i Israel, utan att palestinierna fick medborgerliga rättigheter. Denna politik fick förnyat genomslag när kriget inleddes.

Kriget i Gaza har förts med en hänsynslöshet som väckt omfattande internationell kritik. Tiotusentals palestinska civila har dödats i bombningar och till följd av svält. Kriget har också lett till en omfattande flyktingkris och förstört stora delar av infrastrukturen i Gaza. Israels agerande har fått flera allierade att ta avstånd. Samtidigt har Hamas militära kapacitet slagits sönder. Organisationens ledare har dödats en efter en. Även Hizbollah i Libanon har försvagats kraftigt, och Irans förmåga att sprida förödelse i regionen har minskat. Israel står militärt starkt och har fortsatt stöd från USA.

Tre år senare dominerar en ny bild av Hamas. Organisationen, som länge framställde sig som en palestinsk befrielserörelse, beskrivs nu allt oftare som en terrorsekt med judehat som ideologisk drivkraft. Kriget har också visat på ett tydligt förakt för palestinska liv. Hamas politiska mål har inte uppnåtts. Den palestinska frågan har i stället hamnat i skuggan av en humanitär katastrof och en allt mer komplicerad maktbalans i Mellanöstern. Israels militära övertag har dock inte lett till politisk stabilitet.

För judiska samhällen i väst har tre år inneburit en ny vardag. Säkerhetsläget har försämrats i flera länder, och judiska institutioner har tvingats rusta upp sitt skydd. Flera europeiska länder har infört särskilda säkerhetsprogram runt synagogor och judiska skolor. I Sverige har polisen varnat för att antisemitismen är utbredd och kommer från flera håll – islamistiska miljöer, högerextrema grupper och vänsterpolitiska rörelser. I debatten har kravet blivit allt tydligare på en skarp gräns mellan kritik av Israels regering och antisemitiska handlingar. Skolor, universitet och arbetsplatser har tvingats hantera ett hårdare samtalsklimat.

Den humanitära situationen i Gaza har samtidigt förvärrats. Hjälporganisationer har varnat för brist på mat, vatten och sjukvård. FN och andra organisationer har upprepat krav på humanitära korridorer och skydd för civila. Återuppbyggnaden saknar finansiering, och den politiska framtiden är oviss. Internationella krav på eldupphör har blivit allt starkare, men en varaktig lösning är inte inom räckhåll. Tvåstatslösningen, som i decennier varit grunden för diplomatin, ifrågasätts nu öppet av inflytelserika aktörer i Israel.

Det som hände den 7 oktober 2023 har fått konsekvenser på flera plan: för de människor som miste livet, för de gisslan som ännu inte kommit hem, för palestinska civila, för israelisk politik och för judiska minoriteter världen över. Attacken blev en startpunkt för en förnyad diskussion om hat, ansvar och gränserna för självförsvar. Tre år senare återstår frågan om hur samhällen i Europa, Nordamerika och Mellanöstern ska hantera det massakern blottlade.