Ledare: Trump ogillar Zelenskyj – men det förklarar inte hans attacker på Ukraina

Relationen mellan Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump har försämrats ytterligare. Efter det uppmärksammade mötet i Vita huset har Trump återigen gett sig på Ukrainas president och krävt att han byts ut. I veckan sade Trump att han inte är något ”större fan av” Zelenskyj, och anklagade honom för att vilja fortsätta skapa problem för världen.

Zelenskyj har nu svarat med ovanlig skärpa. I en intervju med Financial Times säger han att han känner sig förrådd av Trump. På frågan om hur han ska läka relationen svarade han att det inte var Ukraina som förstörde den.

Bakgrunden till Trumps utspel är komplex. Redan under sin första mandatperiod försökte Trump i ett telefonsamtal med Zelenskyj pressa fram komprometterande material om Joe Biden. Samtalet ledde till att Trump ställdes inför riksrätt. Relationen mellan de två har varit ansträngd sedan dess, men den senaste tidens händelser har fördjupat klyftan.

En viktig orsak är en uppgörelse mellan USA och Ryssland om rysk diesel. Enligt uppgifter ville Trump-administrationen köpa bränsle från Kreml för att pressa ner de inhemska priserna inför mellanårsvalet. I samband med det krävde USA att både Ryssland och Ukraina skulle sluta attackera varandras energiproduktion. Ukraina gick med på villkoret. Under tre dygn avstod landet från att slå mot rysk oljeproduktion.

Ryssland utnyttjade dock uppehållet till att attackera kritisk energiinfrastruktur långt inne på ukrainskt territorium. När Zelenskyj vände sig till USA med en begäran om försvarsmissiler fick han inget gehör. I stället uppges USA ha slutat dela underrättelseinformation med Ukraina och tillfälligt begränsat landets tillgång till Starlink, det satellitbaserade internetsystem som varit avgörande för Ukrainas militära kommunikation.

Att Zelenskyj känner sig sviken är knappast förvånande med tanke på omständigheterna. Ukraina följde uppmaningen att skona energianläggningar, medan Ryssland fortsatte sina attacker. Samtidigt har Ukraina fråntagits viktig underrättelseinformation och riskerar försvagad operativ förmåga.

Trump har även visat prov på en påfallande närhet till Vladimir Putin. I Vita huset ska han ha låtit rama in en bild där han går sida vid sida med den ryske presidenten. Enligt bedömare handlar det inte bara om personkemi, utan om ideologi. Trump och andra högernationalistiska ledare attraheras av den starke ledaren som sätter egna regler och gör anspråk på inflytande i sin närhet.

Det är en hållning som återfinns i flera europeiska länder. Tyska AfD, Frankrikes Marine Le Pen och Italiens Matteo Salvini har alla på olika sätt visat intresse för Moskva. Det sker trots att Ryssland utgör ett direkt hot mot deras länders säkerhet. För dessa politiker framstår Putin som en symbol för en auktoritär styrmodell, snarare än som en motståndare till europeisk demokrati.

DN:s ledarredaktion framhåller att det finns skäl att vara tacksam för att några ändå biter ifrån. Ukraina har under kriget blivit en symbol för motstånd mot rysk aggression, och Zelenskyj har valt att tala klarspråk trots påtryckningar från Washington. Frågan är hur länge Ukraina kan hålla ut om USA fortsätter att minska stödet och samtidigt närmar sig Kreml i energifrågor.

Utvecklingen väcker också frågor om Europas roll. Om USA drar sig tillbaka som säkerhetsgarant ökar trycket på europeiska länder att ta ett större ansvar. Samtidigt visar opinionsläget i flera EU-länder att Rysslandsvänliga krafter växer, vilket försvårar en gemensam hållning.

Det diplomatiska spelet kring kriget i Ukraina har därmed blivit allt svårare att överblicka. Beslut som fattas i Washington, Moskva och Bryssel påverkar inte bara slagfältet utan också energimarknader och global säkerhet. Att en amerikansk president öppet kräver ett byte av ledare i ett demokratiskt land som Ukraina är anmärkningsvärt, och signalerar att Trumpadministrationens politik kan få långtgående konsekvenser.

Zelenskyj har i flera intervjuer upprepat att Ukraina inte är villigt att ge upp vare sig territorium eller demokratiska institutioner. Samtidigt står landet inför en vinter där både elförsörjning och militär kapacitet hotas. Utan underrättelsestöd och tillgång till Starlink blir Ukraina betydligt mer sårbart.

DN:s ledarredaktion konstaterar att Trumps utspel inte enbart handlar om personliga motsättningar. Det handlar om en bredare ideologisk dragning åt auktoritärt håll, där Putin välkomnas av en internationell rörelse av nationalister. För Ukrainas del innebär det ett allt farligare läge.