Susanne Nyström: För 25 år sedan var ”bonusprinsen” liten och söt – nu framställs han som ett monster

Den norska monarkins mörka prövning

Den här veckan avslutas en rättsprocess som skakat Norge i dess grundvalar. Kronprinsessan Mette-Marits son, Marius Borg Høiby, står åtalad för 40 brott, varav flera gäller våldtäkter mot olika kvinnor. I vissa fall har övergreppen även filmats, enligt åtalet.

Rättegången har fått enorm uppmärksamhet både inom och utanför Norge. Inte mindre än 200 journalister från hela världen har följt förhandlingarna, och medierapporteringen har varit intensiv och detaljerad. Varje ord från rättssalen har analyserats och spridits.

För de målsägande kvinnorna och den norska rättsstaten är det nu avgörande att fastställa skuldfrågan och utdöma eventuella påföljder. Enligt juridiska bedömare väntar sannolikt flera års fängelsestraff om Borg Høiby fälls för de allvarligaste anklagelserna. Det skulle bli ytterligare ett historiskt inslag i ett redan unikt fall – tidigare har kronprins Haakon gjort ett uppmärksammat besök hos sin bonusson i häktet.

Medan rättsprocessen fokuserar på juridiska aspekter har den även blottlagt djupt problematiska beteendemönster. Under förhören har Borg Høibys privatliv och kvinnosyn granskats ingående. Han ska enligt åklagarsidan ha använt nedsättande och förnedrande språkbruk om kvinnor i textmeddelanden, där han kallat dem för ”fittor” och ”smutsiga horor”. Vidare har han anklagats för våldsamma handlingar som att ha spottat och tagit struptag.

Åklagarsidan har även hävdat att Borg Høiby inte verkar respektera samhällets grundläggande regler och normer. Den 27-årige ”bonusprinsen” har själv uttryckt att medierna målat upp honom som ”ett monster”.

”Om åtalet gällde moral hade han varit dömd för länge sedan”, konstaterade den norska kriminalkommentatorn Olav Rønneberg i en intervju med Dagens Nyheter. Trots att åklagaren betonat att Borg Høiby ska dömas för sina handlingar och inte för den han är, har skadan på kungahusets anseende redan skett.

Monarkins ställning i Norge har försvagats märkbart under skandalens gång. Opinionsundersökningar från institutet Norstat visar att stödet för kungahuset sjunkit från 70 till 60 procent – den lägsta siffran som någonsin uppmätts. Denna nedgång kan inte enbart tillskrivas Borg Høiby-affären.

Det norska kungahuset har redan tidigare drabbats av förtroendekriser. Prinsessan Märtha Louise, kung Harald V:s dotter, har länge kritiserats för att leva efter egna regler och inte följa hovets konventioner. Dessutom avslöjades det tidigare att kronprinsessan Mette-Marit haft omfattande och ifrågasatt kontakt med den ökände sexbrottslingen Jeffrey Epstein, något som väckte stark kritik bland norrmän.

Ironiskt nog har Mette-Marit och hennes son på 25 år genomgått en anmärkningsvärd förvandling i den allmänna uppfattningen. När kronprinsessan, som ensamstående mamma med en son från en tidigare relation, gifte sig med kronprins Haakon 2001, sågs hon som ett modernt och fräscht inslag i den traditionstyngda monarkin. Idag representerar hon och sonen snarare det som många norrmän uppfattar som unkna och förlegade värderingar.

En central fråga som inte kommer att besvaras i domstolen är hur mycket kronprinsparet kände till om Borg Høibys beteende och kvinnosyn. Detta kan ha avgörande betydelse för deras framtida anseende och legitimitet.

Rättegången mot Marius Borg Høiby är inte bara en fråga om individuell skuld och rättvisa för offren. Den har blivit en vattendelare för den norska monarkin, vars existens ytterst vilar på folkets förtroende och respekt. När domen faller kommer den inte bara avgöra en ung mans öde, utan också kasta ljus över en institutions framtid i ett modernt, demokratiskt samhälle där ingen står över lagen – inte ens de med kopplingar till kungahuset.