EU bör avsluta artikel 7-förfarandet mot Ungern, säger EU-parlamentarikern Tomas Tobé

Ungern har gjort demokratiska framsteg, och EU bör därför avsluta det så kallade artikel 7-förfarandet mot landet. Det menar den svenske Europaparlamentarikern Tomas Tobé (M) och hans partigrupp, Europeiska folkpartiets grupp (EPP). Utspelet kan få betydelse för en av de frågor som under längst tid har ansträngt relationerna mellan Budapest och Bryssel.

Artikel 7 är EU:s fördragsfästa mekanism för att hantera medlemsstater som allvarligt hotar unionens grundläggande värden. Förfarandet inleddes mot Ungern av Europaparlamentet 2018. Bakgrunden var omfattande oro för domstolarnas oberoende, korruption, inskränkningar i det civila samhället och bristande pressfrihet. Sedan dess har ärendet legat hos EU:s ministerråd, där flera utfrågningar med Ungern har genomförts. Några formella sanktioner har dock aldrig beslutats.

Enligt Tobé och EPP-gruppen har artikel 7-processen haft en tydlig effekt. Ungern har genomfört flera anpassningar, och förfarandet bör enligt dem inte drivas längre. EPP-gruppen samlar de flesta av EU:s konservativa och kristdemokratiska partier och är den största partigruppen i Europaparlamentet. Beskedet ses därför som politiskt vägledande, även om det formellt är rådet som fattar beslut i artikel 7-ärenden.

EPP:s hållning är anmärkningsvärd mot bakgrund av gruppens historia med Ungern. Regeringspartiet Fidesz var länge medlem i EPP, men lämnade partigruppen 2021 efter en utdragen konflikt om demokratiska normer och rättsstatens principer. Sedan dess har Fidesz och premiärminister Viktor Orbán fortsatt att stå i skarp motsättning till flera av EU:s institutioner. Att EPP nu manar till avslut signalerar en mer pragmatisk hållning från centerhögerns sida.

Kritiker menar dock att bilden av framsteg är alltför ensidig. EU-domstolen har i flera domar slagit fast att ungersk lagstiftning strider mot EU-rätten, bland annat när det gäller migrationspolitik och hbtq-personers rättigheter. Myndigheter och civilsamhällesorganisationer pekar också på fortsatta problem med mediepluralism, korruptionsrisker och villkoren för ideella organisationer. För många medlemsländer har Ungern under en lång rad år framstått som det tydligaste exemplet på en regim som utmanar EU:s grundläggande värden.

Samtidigt har EU-kommissionen använt andra verktyg än artikel 7 för att pressa Ungern. Genom den så kallade villkorlighetsmekanismen har miljarder i EU-medel frysts eller villkorats med krav på reformer. Delar av pengarna har efterhand frisläppts, men kommissionen har fortsatt att följa utvecklingen i landet noggrant. Den ordningen väntas förbli viktig även om artikel 7-förfarandet skulle avvecklas.

För att ett formellt avslut ska bli verklighet krävs politiska beslut i rådet. Hittills har medlemsländerna inte kunnat enas om hur Ungern ska hanteras. En del länder vill gå längre i kritiken, medan andra har varit tveksamma till att använda artikel 7 som ett permanent påtryckningsmedel. EPP:s utspel kan nu förändra balansen och ge de länder som vill normalisera relationerna med Budapest ett starkare argument.

Många parlamentariska grupper i EU är dock fortsatt kritiska. Socialdemokrater, liberaler och gröna väntas motsätta sig varje form av avslut som inte följs av tydliga åtaganden från ungersk sida. De menar att en uppmjukning skulle sända fel signaler till andra länder med brister i rättsstatens funktionssätt. Artikel 7 är tänkt att vara en sista utväg, och att avsluta den utan bred politisk enighet skulle riskera att försvaga EU:s trovärdighet.

För Tomas Tobé handlar utspelet om att EU:s verktyg ska vara proportionerliga och fungera som morot snarare än evigt straff. Moderaten tillhör EPP-gruppens mer framträdande svenska ledamöter, och hans stöd kan ge uttalandet tyngd i den fortsatta debatten. Frågan väntas nu tas upp i flera EU-institutioner, och EPP:s linje kommer sannolikt att mötas av både lättnad och hård kritik.

Vad som händer härnäst är oklart. Rådet har ännu inte lagt fram något formellt förslag om att avsluta förfarandet, men EPP-beskedet ökar trycket på medlemsländerna att ta ställning. Om Ungern verkligen har förändrats, och om ett avslut kompletteras med fortsatta krav på rättsstatens principer, kan frågan komma att avgöras under de kommande månaderna. Fram till dess kvarstår den politiska spänningen mellan Budapest och Bryssel.