Fattiga svenskar röstar mer sällan – Stadsmissionen erbjuder förtidsröstning för att öka valdeltagandet

I Nyköping är det inte direkt någon kö i förtidsröstningslokalen hos Sörmlands stadsmission. Men då och då dyker en besökare upp och passar på. En del av dem skulle aldrig ha röstat annars, bland annat för att de saknar ID-kort. Här kan personalen intyga vem de är.

Marko Palmroth, 58, har just lagt sin röst på Sverigedemokraterna. ”Det behövs förändringar, något nytt. Annars är det bara Moderaterna och Socialdemokraterna. Han gör det bra, Jimmie Åkesson”, säger han.

Palmroth har haft en tuff tid. Psykisk ohälsa, missbruk och brottslighet. Men han har lämnat kriminaliteten bakom sig – mestadels. Om några veckor ska han avtjäna ett kort fängelsestraff för penningtvätt. Det blir hans 28:e fängelsedom sammanlagt, men den första sedan 2009.

Han ser ingen motsättning i att rösta på ett parti där hårdare tag mot brottslingar är en hjärtefråga. ”Det är helt okej. Har man begått ett brott ska man dömas, ingen ska komma undan”, säger han.

Dagens förtidsröstning arrangeras av de ambulerande valförrättarna Björn Wennerholm och Inger Oehme. Förutom Stadsmissionen har de besökt Nyköpings fängelse och häkte samt äldreboenden. De har också gjort hembesök hos äldre.

”Det är demokrati, alla ska ha chansen att rösta”, säger Björn Wennerholm.

Bakom initiativet ligger en verklighet som Statistiska centralbyrån (SCB) har kartlagt. Valdeltagandet är betydligt lägre bland samhällets utsatta grupper. Låginkomsttagare, arbetslösa, hemlösa, lågutbildade, utrikes födda, boende i utsatta områden, sjuka, funktionsnedsatta och personer i olika typer av boenden röstar alla mindre än samhällets mer privilegierade grupper. Dessutom är det bland fattiga väljare som valdeltagandet sjunker mest.

I Sverige är valdeltagandet annars högt i internationell jämförelse. I riksdagsvalet 2022 röstade 84,2 procent av de röstberättigade. Men bakom den siffran döljer sig tydliga klyftor. SCB:s analyser visar att röstbenägenheten ökar med inkomst, utbildning och etablering på arbetsmarknaden. De grupper som har minst resurser är också de som i lägst utsträckning får sin röst hörd i valen.

För Sveriges Stadsmissioner handlar arbetet om att försöka jämna ut de siffrorna. Det sker genom förtidsröstning som i Nyköping, men också genom aktiviteter som övningar i hur valbåset fungerar och besök av politiker. Målet är att sänka trösklarna till demokratin för människor som annars hamnar utanför.

”Vi märker en enorm skillnad. Vi har otaliga berättelser om människor som känner stolthet och att de får vara med och bidra till demokratin och känna att de har någon form av egenmakt att faktiskt göra sin röst hörd”, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.

Att förtidsrösta på platser där människor redan befinner sig är en del av lösningen. För den som saknar ID-handlingar kan personalen på Stadsmissionen gå i god för väljarens identitet. För den som sitter i fängelse eller häkte blir besöket från valförrättare ibland den enda möjligheten att delta i valet. För äldre med begränsad rörlighet kan hembesöket vara avgörande.

Samtidigt pekar forskning på att valdeltagande är en fråga om både resurser och förtroende. Utsatta grupper kan ha svårare att ta till sig information om hur och när de ska rösta. De kan också ha en lägre tillit till politiska institutioner. Därför blir insatser från civilsamhället viktiga, menar Stadsmissionen.

Marko Palmroth är ett exempel på en väljare som annars kanske inte hade röstat. Han har gjort det nu, och han är tydlig med varför. För honom handlar valet om förändring. Vilka partier han har röstat på tidigare framgår inte, men den här gången blev det alltså Sverigedemokraterna.

Förtidsröstningen i Nyköping är en del av ett större mönster. I takt med att valdagen närmar sig ökar antalet förtidsröster i hela landet. För de ambulerande valförrättarna handlar arbetet inte bara om att samla in röster, utan om att göra demokratin tillgänglig för alla.